Category Archives: psykisk ohälsa

Självmord o psyksjuka. Var det bättre förr-innan ”familjepolitiken”?

Tidningarna har artiklar och tabeller och media talar om det höga antalet självmord – 30 i veckan – i vårt land. De höga kostnaderna för sjukskrivningar.  De många psyksjuka och alltför stressade människorna…

I dag, 25 april 2017, ringer en dam till Ring P1 – radioprogrammet, där folk får tycka till. Hon säger, att dagens norm med att båda (makarna, partnerna, samborna …) jobbar åtta timmar, hämtar barn och kommer hem till ett oordnat hem och väntande hemarbete blir för mycket för många. Man orkar inte med …. säger hon.

”Tycker du att det var bättre förr”, frågar den politiskt korrekte programledaren. Och den inringande damen, som väl lärt sig vad man får och inte får säga i Sverige, säger:  ”Nej” och fortsätter ”men det finns en gräns för vad människor orkar med”.

Vi, som kan överblicka en utveckling i vårt land sedan 1950-talet, kan dock konstatera och vittna om, att då – på 50-talet, kunde en arbetare försörja en familj på åtta timmars arbete. Många arbetare var glada, och stolta, över att väl kunna klara detta, utan att makan måste bidra med bortaarbete. Utan att makarna måste lämna och hämta barn, se barnen bli stressade (överstimulerade), högljudda, olydiga, aktivitetsberoende, stökiga i skolan… och känna hur familjebanden försvagas.

Då, innan den tvingande familjepolitiken föstes på oss – på ett kuppartat sätt enligt brittiska forskaren Patricia Morgan – var det inte tal om stress, ”gå in i väggen”, alla psyksjuka … Näminsann.  Men man får ju inte säga att det var bättre förr. Inte ens i Ring P1.

Annonser

Dr David Eberhard skriver sanningar i SvD – en av de få, som vågar !

Dr David Eberhard, psykiater, flerbarnspappa mm, är en av de ytterst få fackmän och insatta, som vågar säga sanningar. Heder åt honom, åt dessa få ! Eberhard pekar i dagens SvD (29/12 2016) på effekterna av den katastrofala nerbrytningen av familj och föräldraskap i (s)vensk ”familjepolitik”: vanartiga barn, kompisanknytning, psykisk ohälsa …. något som sedan länge också påpekats av de kanadensiska forskarna Gordon Neufeld och Gabor Maté.

Professor Allan Carlson i USA, har talat om svensk familjepolitik som ett oerhört experiment. Vi har nu flera decenniers erfarenhet av hur detta förfärande experiment har fallit ut – och resultaten är förfärande på många områden – fysisk och psykisk hälsa, ekonomi, relationer, värderingar, mänskliga rättigheter, mänskliga värden …. Låt oss med kraft kräva av våra folkvalda, att det görs en opartisk analys (av utländska experter) av utfallet – och att detta förfärande utfall av ”experimentet” inte döljs bakom propagandistiska slagord som Genus, Jämställdhet, Barnets Bästa !!

Mental health problems from Scandinavian family policies

Denmark reports mental health sickness increased much over the last decades.

Denmark has similar family policies as Sweden.

Sydsvenskans propagandistiska Heidi Avellan i farten

20160120 Sydsvenskans Mafalda kopiaSydsvenskan har idag 30/1 en av dessa många, synnerligen ytliga, ounderbygda, hycklande och propagandistiska texter av sin pol. chefred. Heidi Avellan. Titeln i papperstidningen är ”Ja, välfärdsstat klår diamant” och underrubriken: ”Glöm diamanterna. En flickas bästa vän är den nordiska välfärdsmodellen – med den byggs jämställdhet. Och jämställdet ger mer välfärd.”

Som vanligt hyllar Avellan ”Statsindividualismen” och Mänskliga Rättigheter, som hon menar stöder denna Statsindiviualism:

En flickas bästa vän är den nordiska välfärdsstaten. Det är tack vare den Norden har blivit världsbäst på jämställdhet. Men det är också tack vare jämställdheten som Norden har blivit så bra på välfärd – för att också kvinnorna bidrar i arbetsliv och politik.

Tema för den nationella konferensen var hur jämställdhet kan vara en del av lösningen på samhällets utmaningar. Alltså inte hur samhället ska bli mer jämställt, utan hur jämställdhet gör samhället bättre.

En illustration på att Norden har nått långt.

Men visst är det bekymmersamt att en så viktig konferens år 2016 är så enkönad; männen var försvinnande få bland de 750 deltagarna.

En fruntimmersfråga? Nej. Jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter för både män och kvinnor – och är en viktig grund för vår demokratiska välfärdsstat

Därmed vill Avellan inbilla sina läsare – som hon fräckt förutsätter är okunniga om innehållet i t ex Europakonventionen av 1950 – att den hyllade Jämställdheten i vårt land, i Norden, skulle stödjas av Mänskliga Rättigheter. Detta trots att Jämställdheten – och Statsindividualismen, i vårt land gör grovt våld på flera, just Mänskliga Rättigheter: Att kunna leva  familjeliv, att inte diskrimineras på grund av sin åsikt, att barn skall fostras enligt föräldrarnas åsikt….. Jodå, det går att göra våld på våra Mänskliga Rättigheter och vår frihet, genom en  lämplig kombination av skatter och subventioner, genom att sätta anständiga lagar och konventioner ur spel genom praktikens läroplaner och gummiparagrafer som ”barns bästa”. Just som har skett i vårt land.

Men det är också tack vare jämställdheten som Norden har blivit så bra på välfärd – för att också kvinnorna bidrar i arbetsliv och politik.

… så bra på välfärd, säger Avellan. När SVT1 just i kväll (30/1) har ett inslag om hur många ungdomar nu går på antidepressiva, när statistiken över ungdomars och kvinnors psykiska problem och självmord blir alltmer förfärande.

Visst är det genant att läsa sådant Avellanskt, ounderbyggt ”önskeflum” samtidigt som vi sedan decennier ser hur relationer, goda värderingar, människors frihet och fysiska och psykiska hälsa bryts ner.

Genant är inte ordet – bättre:  Ett förbannat hyckleri och en journalistisk oanständighet, en socialistisk okänslighet och propagandism, och detta under falsk flagg, Sydsvenskans Oberoende Liberala.  Avellan är en skam för tidningen, för sina kollegor, för ”tredje statsmakten”, för vår demokrati där ”all makt skulle utgå från folket”. Avellan, kryptosocialisten,  hycklarnas drottning är en skam!

—-

Sydsvenskan slutade med sin populäraste tecknade serie ”Blondie” – eftersom man inte ansåg att hemmafrun och cateringföretagaren Blondie var representativ för tidningens Jämställdhetsideal.   Men, helt kan tidningen  inte ta död på det mänskliga. Just i dagens Sydsvenskan visade det mänskliga sig i den tecknade serien Baby Blues . En serie som handlar om hemmafruns slitsamma – men ojämställda – arbete med sina barn och deras hyss:

I DAGENS SYDSVENSKAN SÄGER SERIENS SMÅBARNSMAMMA, när hon sitter med sin lilla baby:

Jag har varit med om varenda rapning, leende, hicka och gnäll den här lilla varelsen åstadkommit.  Och det på bekostnad av mina personliga intressen….. ETT BRA BYTE !

Ett bra byte, tycker mamman.  Fast det är ju icke-indoktrinerade utländska tecknare som ritar henne, som låter henne säga sådant politiskt inkorrekt.  Skall vi tippa, att Avellan och hennes medjamsare på Sydsvenskan tar ära och heder av henne, liksom av andra värdelösa, indolenta ”cup-cakebakande” hemmafruar och låter serien gå samma väg som Blondie ut ur propagandasvenskan.

Krister Pettersson

 

”Individens oberoende” har ett förfärande pris – och är en evig lögn!

Den alltmer ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar behandlas också i dagens SvD.  Denna gång i en kolumn av Katarina Barrling  (här).  Barrling är Forskare vid Statsvetenskapliga institutionen och Institutet för personal- & företagsutveckling (IPF) vid Uppsala universitet.  Trots denna ”politiska” institution, vågar Barrling nämna den för oss vanliga medborgare solklara kopplingen mellan ungas psykiska ohälsa och den socialistiska familjenerbrytningen.

Men  – Barrling vågar så klart inte säga till politikerna, att deras totalitära familjepolitik är åt helvete med oacceptabla konsekvenser för bl. a. ungas psykiska hälsa.  Nej, hon kallar detta, oerhört negativa, för ett pris vi får betala för ”individens oberoende” – d v s frihet från gruppens trygghet och traditionella normer:

Frågan hur individens frihet bör vägas mot den trygghet gruppen ger är en fråga om värderingar. I avvägningen kan man förstås komma fram till att de fasta gruppnormernas pris är för högt. Men det kan vara värt att påminna sig att även individens oberoende har ett pris. Åtminstone om vi söker vägar för att förstå varför så många unga människor far så förtvivlat illa.

Sen vet vi ju, att ”individens oberoende” (av familj och normer) genom familjepolitiken i stället har blivit ett totalt beroende av de politiska systemen, av det politiska gynnandet av de, som anpassar sig till systemet, respektive det politiska förpasandet till misär, för de individer som inte gör sig ”oberoende” av gamla normer som att fostra sina barn och vårda sin familj och dess relationer.

PSYKISK OHÄLSA – Larm om ännu mer psykisk ohälsa bland unga

”Larm om bristande stöd till elevhälsan” är jätterubriken i dagens SvD (här)

PSYKISK OHÄLSA Trots larm om ökad psykisk ohälsa bland unga räcker inte resurserna för att möta behoven. Det anser både experter och intresseföreningar som SvD talat med. – Jag tror inte att man från politiskt håll har insett hur allvarlig situationen är, säger Britta Alin Åkerman, professor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

Artikeln talar sedan om det stora – och kraftig ökande – behovet av flera skolkuratorer, skolsköterskor…. Antalet sådana har ökat, men inte på långt när i takt med den ökade psykiska ohälsan, självmorden …

Britta Alin Åkerman har arbetat med ungas psykiska hälsa sedan mitten av 1960-talet, skrivs i artikeln.   Då har Åkerman upplevt, hur ungas psykhälsa tedde sig på 60-talet, innan den tvingande ”familjepolitiken” med sin familjenerbrytning infördes.

Men sådana jämförelser – typ före och efter – gör inte Åkerman.  Och hon gör inte något försök att nämna  någon orsak till den alltmer ökade psykiska ohälsan.  Och allra minst antyder hon, att det kan vara familjepolitiken med anknytnings- och familjenerbrytning som  kan vara en delförklaring till den förfärande utvecklingen. Ja – en mycket trolig förklaring till densamma, att döma av vad utländska forskare som t ex Neufeld och Maté pekar på  Men Åkerman är inte en utländsk forskare – och hon är inte obunden. Nej, hon är professor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Professor vid politikernas egna forskningscentrum, där man så klart omöjligen kan forska fram något negativt om ”politikernas politik” om man vill fortsätta att ha jobb och lön och fin titel, vill säga.