Category Archives: Folkpartiet – fp

Bengt Westerberg hycklar i dagens SvD

Förre Fp-ledaren Bengt Westerberg skriver i SvD i dag om vikten av rättvisa bidrag och respekt för Mänskliga Rättigheter enligt Europakonventionen, som ju är svensk lag.

Det svenska systemet för stöd till barnomsorg strider mot principerna om åsikts­frihet och likabehandling. Det utesluter till exempel barnomsorg i hemmet, skriver Bengt Westerberg.

Nä – så skriver så klart inte Westerberg.

Det han skriver om gäller så klart inte svensk familjepolitik eller svenska familjer, som ju ingalunda av Westerberg eller Folkpartiet  behövde skyddas av Europakonventionen mot statens totalitära styrning. Nädå – det som nu skall skyddas enligt Westerberg är rätten till lika bidrag och subventioner – alltså inte för familjer eller barns omsorg – utan för religiösa samfund – och då särskilt det ogudaktiga samfundet Humanisterna;

Det svenska systemet för stöd till tros­samfund strider mot principerna om religions­frihet och likabehandling. Det utesluter till exempel Förbundet Humanisterna, skriver Bengt Westerberg.

Och så skriver han, därför att han och hans parti är de överlägset mest hycklande och principlösa man kan tänka sig och har så varit ända sedan man kallade sig liberaler samtidigt som man stöttade socialisterna i något som är det mest antiliberala man kan tänka sig – svensk så kallad familjepolitik.

SKÄMS Westerberg !

Annonser

Åsiktsförföljelsen är inget nytt i Sverige

1986-dn-hoger-om-hoger-mot-familjekampanjen-kopia1986-dn-hoger-om-hoger-kajs-ohlander-forsvarar-familjekampanjenRed. Alice Teoderescu skriver i GP 14/1 om förföljelsen i media mot oliktänkande. Hon nämner DN och Expressen med anledning av Katerina Janouchs uttalande i tjeckisk TV bl. a.

Med anledning av detta goda inlägg i den nu aktuella debatten om åsiktskorridor och jakt på oliktänkande, finns det anledning att påpeka, att denna åsiktsförföljelse ingalunda är något nytt. Åtminstone sedan 70-talet har den varit påtaglig.

Som aktiv motståndare mot den tvingande familjepolitiken i landet – t ex i denna, av Brita Nordström startade Familjekampanjen – har jag själv råkat ut för detta.
Jag bilägger här en kopia av ett utslag av detta – en nedgörande artikelserie i DN 1986 skriven av redaktör Anna-Maria Hagerfors.  I denna beskyller hon Familjekampanjen för att vara en fara för demokratin, ha en skumraskig finansiering, fara med osanningar etc., och parar ihop oss med Europeiska Arbetarpartiet, som tydligen var/är? en odemokratisk organisation.
Själv fick jag nys om, att Hagerfors höll på med artikeln.  Jag skrev då ett personligt hållet brev till henne, i vilket jag talade om vår egen familj och att vi såg oss som offer för familjepolitiken, att vi hade lämnat landet flera gånger för bättre ekonomi och ökad frihet mm.  Jag skrev, att t o m i diktaturer som Franco-Spanien, generalernas Argentina, PRI´s Mexiko och i Saudiarabien, hade vi upplevt större frihet för barn och familj än i Sverige.
Detta noterades inte av Hagerfors, som jag inte hörde av då.  Men märkligt nog kom mitt privata brev till Hagerfors upp i en debattartikel av fp-riksdagsledamoten Ingrid Ronne – Björkqvist.  Hon skrev i sin text, att i Familjekampanjen hade de personer, som förhärligade diktaturerna i Spanien, Argentina, Mexiko och Saudiarabien  ! Detta naturligtvis för att antyda, vilka dårar vi var i Familjekampanjen. Hon upprepade också Hagerfors vanvettiga beskyllningar i DN.
Några, modiga, skribenter kom till vårt försvar – som Kajsa Ohrlander i Folket i Bild – som påtalade, att det handlade om ren åsiktsförföljelse. Notera i hennes artikel, att DN inte ville låta oss komma till tals.
I december samma år, 1986, ordnade en kyrka i Stockholmstrakten en debatt på temat Etik i media. Talare och representant för media skulle vara just Anna-Maria Hagerfors.  Till denna debatt infann vi oss flera familjekampanjare – jag själv, Jan Ola Gustavsson, Katarina Runske-Norén, advokat Lennart Hane, Tuffa Birch-Iensen och Der Spiegel journalisten Hermann Orth – som skrivit artikeln om Kinder-gulag in Schweden (om luddigheterna i LVU som tillåter anmärkningsvärt godtycklighet i omhändertagande av barn – till ex till besvärliga föräldrar). När vi familjekampanjare så bittert påtalade alla insinuationer och falskheter i Hagerfors kampanjartiklar mot Familjekampanjen,  fick vi, publiken om kanske femtio personer, då höra Hagerfors säga, att ”viktigare än att skriva sant är att rida spärr mot högerkrafterna” – och högerkrafterna skulle alltså vara vi, som vill kunna vårda och fostra våra egna barn.
Jag fick senare, av advokat Hane höra, att riksdagsledamoten (fp) Ingrid Ronne – Björkqvist hade en syster som var öppet kommunist. Hane antydde därmed, utan att säga eller på något sätt visa, att också Ronne-Björkqvist och Hagerfors var totalitära socialister som arbetade genom infiltrering i ett borgerligt parti, i en borgerlig tidning etc. och inte drog sig för mycket ojusta metoder för att komma åt sina meningsmotståndare – i en sådan skrämmande “jakt på oliktänkande” som nu så förtjänstfullt påtalas i GP av red. Teoderescu, men som alltså ingalunda är något nytt i vårt land.
Krister Pettersson

LIBERALERNA – STORHYCKLARNA !

Överläggningar om Sveriges energipolitik pågår.  Björklund i Liberalerna, vill inte kompromissa.  Han är benhård på de viktiga liberala värdena, principerna. Subventioner är förkastliga. Icke gynnade alternativ slås ut. Det vill man inte vara med om! (artikel här).

Vad bra !  Tänk så liberalt ! Tänk så principfast ! Liberalerna står upp för sitt partinamn !

MEN – så låter det minsann inte i andra frågor !  När det gäller landets totalitära, tvingande ”familjepolitik”, ”dagis åt alla”-politik, är det just Björklunds parti, som helhjärtat stött socialisterna i deras synnerligen antiliberala politik av hårt tvång genom hård ungkarlsbeskattning och, ja just det – subventioner – hejdlösa sådana till dagis, förskola och familjer, som lämnar sina barn till  kollektivistisk fostran.

HUR VAR DET DÅ MED PRINCIPERNA, BJÖRKLUND? Varför är principer viktiga bara i relativt oviktiga sammanhang som energipolitik. Varför är liberala principer inget att ha när det gäller livsviktiga värden för barn och föräldrar i vårt land??

Så länge inte Björklund och hans parti kan förklara sig och sitt partis anmärkningsvärda principkonstigheter, är ”Liberalerna” inget annat än STORHYCKLARNAS PARTI!  Skäms!

Den förfärande skolmiljön och skollagen

EN F D LÄRARE, Jolanta Eriksson, skriver i DN (här) om skolans förfärliga arbetsmiljö:

Elever som förgyllde dagen var få, ytterst få. De flesta var bortskämda, krävande och respektlösa energitjuvar med lika fantastiska föräldrar som inte drog sig för att ringa eller mejla hemskheter till mig och mina kollegor, beskylla oss för det ena eller andra, kräva det ena eller andra. Bra chefer som tog lärarnas sida fanns det inte heller spår av. Man var helt utsatt och ensam, helt totalt utelämnad åt andras vilja och ovilja.

så – hon hittar ett annat jobb:

Nu arbetar jag 40 timmar i veckan mellan 7.30 – 16.00, jag har inga lov och inga klämdagar, inga 35 timmar på skolan och förtroendetid på annan plats, ingen hembakad fika som eleverna bjuder på. Men jag kan andas nu igen, jag kommer hem och orkar baka en kaka med min son, gå på gym, åka på träning och så vidare – alltså på vardagar menar jag! Och så läser jag massor med böcker som jag själv valt! Joho, det är sant, det finns alltså möjlighet till liv på vardagar.

……

…. nu jobbar jag inte längre som lärare, jag har ett ”vanligt” jobb på kontoret. Nu tar jag inte längre hand om andras barn, nu har jag äntligen ork att ta hand om min egen son. Nu behöver jag inte längre lyssna på gråtande kollegor i fikarummet för att nu dricker jag te och har det roligt på rasterna, nu har jag raster förresten, regelbundet, tre gånger om dagen. Nu kan jag andas igen och luften är skön.

Jolanta gjorde sig fri från den förfärande miljön i skolan. Som vuxen kunde hon det. Men våra barn är numera, främst genom Folkpartiets, numera ANTI-LIBERALERNAs ”förtjänst”, av den nya skollagen tvingade till denna – alltför ofta – förfärande miljö. Försöker föräldrar hemskola sina barn, är de numera kriminella i vårt land, trots att de borde vara skyddade av Europakonventionens Mänskliga Rättigheter. Läs mera om de många familjer som därför har måst fly från vårt land, många till Åland, på http://www.rohus.org.

 

Folkpartiet – ANTILIBERALERNA

FOLKPARTIET skall byta namn – till LIBERALAERNA (LIB) skriver ordförande Björklund på DN Debatt idag.

Björklund räknar upp alla hot mot liberalism och liberala värderingar:  Terrorn, IS, Putin, populism…

Björklund räknar också upp liberalismens kärnvärden. Frihet, tolerans, ansvar…. Den liberala visionen om social rörlighet står emot den konservativa idétraditionen om klassamhället . Ekonomiska skillnader ska inte förhindras, men de ska följa av individens egna val och ambitioner:

Ett socialliberalt samhälle hjälper dem som inte klarar sig själva, men har också höga förväntningar på de som kan stå på egna ben. För oss handlar liberalism om att statens sociala skyddsnät alltid ska fånga den som faller, men inte snärja den som kan stå själv.

Vi har stora utmaningar framför oss. Det handlar bland annat om flyktingkrisen, integration, klimat och jämställdhet. På fyra stora samhällsområden har det i Sverige alltför länge förts en politik som präglats av ett planekonomiskt regleringstänkande: arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, livsmedelsmarknaden och energimarknaden. Det kommer vara en liberal huvuduppgift att bidra till liberaliseringar på dessa områden.

FAST – Björklund är ju medveten om, att på vissa – viktiga – områden står hans parti ingalunda emot ”planekonomi” eller ”statens nät som snärjer”, tvärtom:

Liberaler kan komma till olika slutsatser i avvägningen mellan tillväxt och utjämning, valfrihet och jämställdhet eller mellan individens eget ansvar och samhällets gemensamma. Liberalismen är inte en färdig åsiktskatalog, utan ett förhållningssätt.

Ett sådant område just det mänskliga, det supernära, det mest intima och viktiga för oss, familjen och relationen barn-föräldrar. Ett område, som borde vara skyddat av de olika deklarationer och konventioner om Mänskliga Rättigheter som vårt land formellt har biträtt, men grovt förtrampar. Dagistvånget, hemskolningsförbudet …. Med just stöd från Folkpartiet – ANTILIBERALERNA.

DEN SISTE LIBERALEN i Folkpartiet var riksdagsmannen Lars de Geer, den ende, som röstade mot sitt partis, Folkpartiets, stöd åt den totalitära, socialistiska familjepolitiken i vårt land.

Krister Pettersson

 

Det antiliberala Folkpartiet – och KD´s ynka käpphäst

I Dalarnas Tidning skriver Frida Park om folkpartiet, som försöker gå vänsterut med ökad ofrihet för människor som tema, om att partiet nu vill samverka med socialisterna i att avskaffa den lilla lättnad i den politisk-ekonomiska styrningen som vårdnadsbidraget har inneburit i vissa kommuner:

FP tar några rejäla steg vänsterut med sin iver att få in alla barn i förskolan. Ungefär nio av tio av barn mellan ett och tre år går redan i förskola. Björklund ansluter sig nu, i sann socialdemokratisk anda, till devisen att alla ska med, oavsett om föräldrarna vill det eller ej. Så mycket för den valfriheten.

Nu ryker sannolikt vårdnadsbidraget som omfattar de minsta barnen. De är också de med störst behov av trygghet och god anknytning.

Men KD får sig också en känga – och det med all rätt – av Frida Park för sin ”ynkliga käpphäst” – och då menar Frida säkert, liksom vi, att KD i likhet med verkligt liberala partier självfallet bör se till, att eventuella subventioner för barns vård och omsorg kommer alla till del, inte bara med oerhörda pengar till förskoleplatser och VAB mm till de föräldrar som kan anpassa sig till förtrycket:

KD borde släppa sin ynkliga käpphäst. Varför inte i stället arbeta för att barnomsorgspengen för pedagogisk omsorg även innefattar föräldrar som vill ta hand om barnomsorgen på egen hand?

Krister Pettersson

Fp – omänskliga samhällsingenjörer och hycklare

Maria Arnholm och Erik Ullenhag (Fp) skriver i SvD idag 5 juli (här) under rubriken Vårdnadsbidraget befäster utanförskap:

De felaktiga ekonomiska incitamenten för att avstå från förskolan, behöver också angripas. Vi vet att vårdnadsbidraget är en bov i dramat här.

Folkpartiet är stödpartiet, som låtit socialisterna i vårt land socialisera familjen och förstatliga barnen, så att vi av brittiska forskaren Patricia Morgan jämförs med Sovjetunionen. Åndå skrev Bengt Westerberg ”Här finns stor frihet för enskilda människor och familjer att skapa och leva sina egna liv”.

Jovisst. Om man bara inrättar sitt liv som de styrande vill: De vuxna på jobbet och barnen i välfärdsstatens institutioner.

Har de ”enskilda människorna” och ”familjerna” en annan uppfattning om hur man vill leva sina liv, är de förvisade från ”välfärdsstaten”, utan rätt till subventioner, socialt stöd eller existensminimum… Dömda till Misär för sin åsikt, som Bo Södersten skrev. Folkpartiet kämpar inte för det självklara kravet i en demokrati att fördela eventuella subventioner för barnomsorg lika till alla barn, inte bara till dem som utnyttjar den kommunala barnomsorgen.

Och fp som lägger ”liberalerna” till sitt partinamn!

Av alla SOM, Sifo-, IMU- och Temo-undersökningar vet vi, att vi är uppåt 80 procent, som vill ha mer valfrihet i stället för daghem åt alla. Ett liberalt parti skulle naturligtvis säga, att den politiska styrningen bör upphöra. Att stödet till barnen fördelas lika till alla och att skatten skall ta hänsyn till bärkraft.

Det skall alltid löna sig att lämna bort vårdarbetet med de egna barnen för ett yrkesarbete, tycker fp; det är det rätta ekonomiska incitamentet. Även om detta blir ett rent arbetsbyte, eller rentav en minskad arbetsinsats (2—3 barn på daghem kostar lika mycket som en lågavlönad respektive högavlönad tjänar i ett heltidsjobb enligt SOU 79:89).

I SvD – artikeln ondgör sig folkpartisterna över, att det fortfarande är ca 5% av barnen som undgått tvånget till förskolans kollektivistisk fostran. Något, som skall vara så nyttig enligt Pisa, skriver man. Fast – vi vanliga mänskor undrar ju, hur det kan stämma. Sedan daghemstvånget infördes 1970, har ju skolresultaten inte blivit bättre – men väl mycket sämre. Ty den kognitiva fördel förskolebarnen kan få, äts upp många gånger om av de uppförande- och anknytningsproblem förskolebarnen visar, enligt forskarna Neufeld och Maté.

Skribenterna pekar på invandrare som i särskilt hög grad står emot tvånget. Till påstådd nackdel för integreringen.

Och så kommer deras rekommendationer, som är en variant av fp´s tidigare förslag om att skicka ”Aktiveringsinspektörer” på de kvinnor, som fortfarande envisas med att vårda sina egna barn (SOU 82:18, sid 50).

Och fp som skulle vara ”liberalt” och för marknadsekonomi!

Ack nej. Att få välja livsform och själv bestämma vad som är viktigt i livet får vi inte. Folkpartiet är omänskliga samhällsingenjörer och stora hycklare, när de samtidigt hyllar liberal frihet och än hårdare styrning av barn och familjer !