Category Archives: Det svenska samhället

Familjepolitikens psykiska ohälsa

Detta är känt sedan länge. Och lika länge har det varit omöjligt att säga det i tryck. Tills nu. Är det en vändning på gång?

http://www.varldenidag.se/nyheter/tidig-forskolestart-kan-leda-till-psykisk-ohalsa/repqkh!D6BH78T2QvqmPQRrTsCMw/

Annonser

Den överstarka staten 

Krister Thelin skriver i dagens SvD, 5/11, utgående från en “rapport” från Arena Idé, författad av fackföreningsjuristen Oskar Taxén. Denne ondgör sig i rapporten över att ”juridifieringen” – domstolar – står emot de socialistiska strävandena efter en mäktig stat på de enskilda medborgarnas bekostnad. Ondgör sig över, att det fortfarande finns vissa maktdelningsprinciper kvar, trots regeringsformen från 1974 med “all makt” från folket (d v s en folkmajoritets representanter). Särskilt illa är EU-medlemskapet och att Europakonventionens Mänskliga Rättigheter (EKMR) från 1950 därmed blev svensk lag 1995 (till slut, efter mycket socialistiskt motstånd).

Socialdemokratin såg – och ser fortfarande som “rapporten” visar- med misstro på jurister (Palme: ”de är inte vårt folk” eller om Europadomstolen som “Petréns lekstuga”). 

Olustig för socialisterna, minst sagt, särskilt när den fällde Sverige – svenska staten – på en rad områden under 1980-talet.

Det är mycket fagert tal i vårt land om vikten av “mänskliga rättigheter”, men okunnigheten om, eller nonchalansen mot, rättighetskatalogen i EKMR är monumental. Också utanför de formellt socialistiska leden. De övergrepp på de flesta människors rättigheter i Sverige sker tveklöst när det gäller föräldrar och barn – familjer – i vårt land. Detta genom att “familjen” som samhällets grundsten och juridiskt begrepp är avskaffat, att en förälder inte anses ha mera rätt till sina barn än vilken vårdnadshavare som helst. Och den svenska socialistiska staten har genom de många målen mot svenska staten i “Petréns lekstuga” – Europadomstolen – lärt sig att förvilla domstolens ledamöter om det verkliga tillståndet i vårt land. Jag tänker t ex på fallet Kullman-Andersson, där makarna med sina barn inte nådde upp till en ekonomiskt existensminiminivå och hade nekats hjälp från stat och kommun. Detta på grund av att makan arbetade med de egna barnens vård och fostran, inte med andras, t ex som dagisanställd. 

Den arbetande makens inkomst räckte alltså inte att försörja familjen, när skatten var betald. Och man fick inget stöd, och ingen del av barnomsorgssuventioner, VAB etc. 

Familjen sökte rättelse och utdömda sina möjligheter i Sverige, varefter fallet gick till Europadomstolen, där svenska statens jurister lyckades få domarna att avslå makarnas klagan mot svenska staten. 

“Man får inte vara hemmafru på skattebetalarnas bekostnad”, löd domen i princip, och skattebetalarnas förening skrev, att nu var hemmafrun satt i skamvrån som “arbetsvägrare”.

Men, makens inkomst hade mycket väl räckt till, att försörja familjen. Fast efter en mycket hög skatt, utan hänsyn till försörjningsbördan, gick det ju inte. Stat och kommun hade tagit pengarna – och klart sagt ifrån, att ni får tillbaka dem bara om ni gör som vi vill: Lämna ifrån er era barns vård och fostran till oss! 

Övergreppen mot flera rättigheter i EKMR är många – skyddet för familjen och familjelivet, skydd mot diskriminering på grund av åsikt, föräldrarätten – att välja barnens fostran efter egen övertygelse etc, för att inte tala om föraktet för subsidiaritetsprinciper och sund marknadsekonomi. 

Så, trots att socialisterna anser att det finns en besvärlig “juridifiering” emot deras strävan mot det helt socialistiska Utopia, så lyckas man ändå – med ett förfärande resultat för oss, som kan överblicka en utveckling från 70-talet. Och detta genom att ta ifrån oss våra pengar – ja, en normalinkomsttagare betalar 69% i skatt enligt Swedbank – 32% till kommun o landsting, 31,4% via arbetsgivaren, moms, energi, punkt… alla möjliga skatter, öppna eller dolda. Genom att ta ifrån oss 2 av 3 intjänade kronor – och stenhårt deklarera, att ni kan få tillbaka dem – bara ni gör som vi vill. 

Och detta med Rättigheter och Europakonventionen, det kollrar vi bort – vi socialister i alla partier. Genom statens jurister, genom förvillande propaganda: Mänskliga rättigheter, det är sådant man inte har i långtbortistan. Genom Nyspråk – Jämlikhet, Genus uber alles, hen och queer ska man va, de e bra, det är bra – passa dig om du sticker ut. Och märkligt nog är det den gamla mansnormen som gör kvinnan jämlik i socialisternas ögon, det vill säga arbeta, och arbeta alltid, fast inte med dina egna barn och ditt eget hem – utan med andras.

Så, trots att det finns litet maktdelning kvar – som fackföreningsjuristen Taxén och andra socialister ogillar – så fixar man sin Statsfenimism och sitt Utopia genom annan, långt större och påtagligare makt: ta ifrån medborgarna det allra mesta av resultaten av deras arbete – 69% av bortaarbetet och över 100% om det är hemarbete.

Domaren och den borgerliga statssekreteraren Krister Thelin är hedervärd för sin viktiga artikeln i dagens SvD – men han är alldeles för ensam och ryter som en mus. Tyvärr !

http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/49429/article/650964/4/1/render/?token=1e9cec7dd5dab51e7c5f9e5f2fd187c0

Om den politiska indoktrineringen i vårt land

 Ivar Arpi är ledarskribent på SvD. I dagens SvD tar han upp den politiska genus-indoktrineringen i vårt land, inklusive på landets universitet. Hans slutkläm:      ”Detta är förvisso bara ett exempel, men liknande processer pågår över hela landet. Det kallas jämställdhetsintegrering och den hotar den akademiska friheten på alla svenska lärosäten.”

     http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/49428/article/650603/2/1/render/?token=fdf575f645da06d16883bb1f3d62d835

Föräldrars fostran minimal – om skoeländet

  ”Föräldrar måste på ett helt annat sätt än hittills, tvingas att ta ansvar för hur deras barn uppför sig ” skriver psykiatern Stefan Krakowski i dagens SvD i sin artikel om skoleländet i Sverige. 

 Visst är det anmärkningsvärt, att välutbildade personer inte har förstått, att barns uppfostran numera bara till en liten del görs av föräldrarna.  Att välutbildade personer inte pekar på den tvingande familjepolitiken som en stor orsak till eländet är kanske än mer anmärkningsvärt, men kan kanske förklaras av deras beroende av jobb och pengar från det offentliga, från politikerna. Man biter inte den hand som föder en i det tvångslikriktade Sverige.

     http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/49421/article/647936/4/3/render/?token=c131531c667280c81186d2d8483d31e4

Miljöpartiets förfall 

http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/49412/article/644149/4/3/render/?token=f4058e627cfefdbadd86ff277ba631a7

Om hur Miljöpartiet så skamligt gått från en käck frihetsrörelse till socialistisk likhetsförtryckning i dsgens SvD. 

Sverigedemokraterna, SD, – om skillnaden mellan obligatorisk förskola och ett extra skolår! 

Det politiska tvånget att lämna sina barn till kollektivistisk fostran utövas genom hög ungkarlsbekattning utan hänsyn till försörjningsbördan i kombination med oehörda subventioner av den verkliga kostnaden för förskoleplatsen.

Två barn på förskola subventioneras med vad som motsvarar en hel fulltidslön enl. SOU 79:89. Familjen som lämnar två barn till politiskt korrekt förskolefostran, kan därmed tjäna två löner och få en tredje lön i subvention. 

Familjen som gör heltidsjobbet att vårda och fostra två eller fler barn själv, får försöka överleva på en enda hårdbeskattad lön och andra diskrimineringar familjen drabbas av, ingen VAB, inga hyresbidrag etc. 

Men, fortfarande kan en del familjer klara det, klara att stå emot förtrycket.  

Om nu SD är med att göra ett förskoleår obligatoriskt, öppnar man för att göra den politiska fostran av barnen och nerbrytningen av deras täta relation med sina föräldrar alldeles oundviklig, allt i totalitär, socialistisk anda. 

Ett extra skolår i början öppnar inte för det totalitära förtrycket på samma sätt och är i linje med internationell skolstartsålder.

SD! Tänk efter vad ni håller på med! Öppna inte för än värre förtryck i (s)vensk familjepolitik! 

Agnes Wold, ohederlig propagadist. Ohederlig ”argumentation”

Om den aktuella debatten i SvD om Ivar Arpis förgörande kritik av en ny propagandistisk bok för svensk, totalitär familjepolitik. Så här skriver Agnes Wold om sin kritiker i SvD, Ivar Arpi:

CITAT : Men idén om kvinnorna som helammar treåringar (och under den tiden ”nästan konstant (är) med sitt barn”) kanske speglar Arpis dröm om hur föräldrasysslorna egentligen borde fördelas? SLUT CITAT

Detta är ett exempel på den djupt ohederliga och skamliga ”argumentation” vi frihetskämpar i familjepolitiken möter från våra meningsmotståndare, detta att det antyds, eller att vi pådyvlas åsikter vi inte har.

I detta fallet är skändligheten undertecknad av:

Cecilia Chrapkowska, specialistläkare i barnmedicin och Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi

Ivar Arpi har detaljerat redovisat innehållet om amningstider i en forskningsrapport som Wold och Chrapkowska hänvisar till, men inte själva studerat. Läs SvD och gläds åt hur Arpi så effektivt avslöjar Storebrors skamlösa propagandister, Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska.