Category Archives: daghemstvång

Familjepolitikens psykiska ohälsa

Detta är känt sedan länge. Och lika länge har det varit omöjligt att säga det i tryck. Tills nu. Är det en vändning på gång?

http://www.varldenidag.se/nyheter/tidig-forskolestart-kan-leda-till-psykisk-ohalsa/repqkh!D6BH78T2QvqmPQRrTsCMw/

Annonser

Den överstarka staten 

Krister Thelin skriver i dagens SvD, 5/11, utgående från en “rapport” från Arena Idé, författad av fackföreningsjuristen Oskar Taxén. Denne ondgör sig i rapporten över att ”juridifieringen” – domstolar – står emot de socialistiska strävandena efter en mäktig stat på de enskilda medborgarnas bekostnad. Ondgör sig över, att det fortfarande finns vissa maktdelningsprinciper kvar, trots regeringsformen från 1974 med “all makt” från folket (d v s en folkmajoritets representanter). Särskilt illa är EU-medlemskapet och att Europakonventionens Mänskliga Rättigheter (EKMR) från 1950 därmed blev svensk lag 1995 (till slut, efter mycket socialistiskt motstånd).

Socialdemokratin såg – och ser fortfarande som “rapporten” visar- med misstro på jurister (Palme: ”de är inte vårt folk” eller om Europadomstolen som “Petréns lekstuga”). 

Olustig för socialisterna, minst sagt, särskilt när den fällde Sverige – svenska staten – på en rad områden under 1980-talet.

Det är mycket fagert tal i vårt land om vikten av “mänskliga rättigheter”, men okunnigheten om, eller nonchalansen mot, rättighetskatalogen i EKMR är monumental. Också utanför de formellt socialistiska leden. De övergrepp på de flesta människors rättigheter i Sverige sker tveklöst när det gäller föräldrar och barn – familjer – i vårt land. Detta genom att “familjen” som samhällets grundsten och juridiskt begrepp är avskaffat, att en förälder inte anses ha mera rätt till sina barn än vilken vårdnadshavare som helst. Och den svenska socialistiska staten har genom de många målen mot svenska staten i “Petréns lekstuga” – Europadomstolen – lärt sig att förvilla domstolens ledamöter om det verkliga tillståndet i vårt land. Jag tänker t ex på fallet Kullman-Andersson, där makarna med sina barn inte nådde upp till en ekonomiskt existensminiminivå och hade nekats hjälp från stat och kommun. Detta på grund av att makan arbetade med de egna barnens vård och fostran, inte med andras, t ex som dagisanställd. 

Den arbetande makens inkomst räckte alltså inte att försörja familjen, när skatten var betald. Och man fick inget stöd, och ingen del av barnomsorgssuventioner, VAB etc. 

Familjen sökte rättelse och utdömda sina möjligheter i Sverige, varefter fallet gick till Europadomstolen, där svenska statens jurister lyckades få domarna att avslå makarnas klagan mot svenska staten. 

“Man får inte vara hemmafru på skattebetalarnas bekostnad”, löd domen i princip, och skattebetalarnas förening skrev, att nu var hemmafrun satt i skamvrån som “arbetsvägrare”.

Men, makens inkomst hade mycket väl räckt till, att försörja familjen. Fast efter en mycket hög skatt, utan hänsyn till försörjningsbördan, gick det ju inte. Stat och kommun hade tagit pengarna – och klart sagt ifrån, att ni får tillbaka dem bara om ni gör som vi vill: Lämna ifrån er era barns vård och fostran till oss! 

Övergreppen mot flera rättigheter i EKMR är många – skyddet för familjen och familjelivet, skydd mot diskriminering på grund av åsikt, föräldrarätten – att välja barnens fostran efter egen övertygelse etc, för att inte tala om föraktet för subsidiaritetsprinciper och sund marknadsekonomi. 

Så, trots att socialisterna anser att det finns en besvärlig “juridifiering” emot deras strävan mot det helt socialistiska Utopia, så lyckas man ändå – med ett förfärande resultat för oss, som kan överblicka en utveckling från 70-talet. Och detta genom att ta ifrån oss våra pengar – ja, en normalinkomsttagare betalar 69% i skatt enligt Swedbank – 32% till kommun o landsting, 31,4% via arbetsgivaren, moms, energi, punkt… alla möjliga skatter, öppna eller dolda. Genom att ta ifrån oss 2 av 3 intjänade kronor – och stenhårt deklarera, att ni kan få tillbaka dem – bara ni gör som vi vill. 

Och detta med Rättigheter och Europakonventionen, det kollrar vi bort – vi socialister i alla partier. Genom statens jurister, genom förvillande propaganda: Mänskliga rättigheter, det är sådant man inte har i långtbortistan. Genom Nyspråk – Jämlikhet, Genus uber alles, hen och queer ska man va, de e bra, det är bra – passa dig om du sticker ut. Och märkligt nog är det den gamla mansnormen som gör kvinnan jämlik i socialisternas ögon, det vill säga arbeta, och arbeta alltid, fast inte med dina egna barn och ditt eget hem – utan med andras.

Så, trots att det finns litet maktdelning kvar – som fackföreningsjuristen Taxén och andra socialister ogillar – så fixar man sin Statsfenimism och sitt Utopia genom annan, långt större och påtagligare makt: ta ifrån medborgarna det allra mesta av resultaten av deras arbete – 69% av bortaarbetet och över 100% om det är hemarbete.

Domaren och den borgerliga statssekreteraren Krister Thelin är hedervärd för sin viktiga artikeln i dagens SvD – men han är alldeles för ensam och ryter som en mus. Tyvärr !

http://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/49429/article/650964/4/1/render/?token=1e9cec7dd5dab51e7c5f9e5f2fd187c0

Sverigedemokraterna, SD, – om skillnaden mellan obligatorisk förskola och ett extra skolår! 

Det politiska tvånget att lämna sina barn till kollektivistisk fostran utövas genom hög ungkarlsbekattning utan hänsyn till försörjningsbördan i kombination med oehörda subventioner av den verkliga kostnaden för förskoleplatsen.

Två barn på förskola subventioneras med vad som motsvarar en hel fulltidslön enl. SOU 79:89. Familjen som lämnar två barn till politiskt korrekt förskolefostran, kan därmed tjäna två löner och få en tredje lön i subvention. 

Familjen som gör heltidsjobbet att vårda och fostra två eller fler barn själv, får försöka överleva på en enda hårdbeskattad lön och andra diskrimineringar familjen drabbas av, ingen VAB, inga hyresbidrag etc. 

Men, fortfarande kan en del familjer klara det, klara att stå emot förtrycket.  

Om nu SD är med att göra ett förskoleår obligatoriskt, öppnar man för att göra den politiska fostran av barnen och nerbrytningen av deras täta relation med sina föräldrar alldeles oundviklig, allt i totalitär, socialistisk anda. 

Ett extra skolår i början öppnar inte för det totalitära förtrycket på samma sätt och är i linje med internationell skolstartsålder.

SD! Tänk efter vad ni håller på med! Öppna inte för än värre förtryck i (s)vensk familjepolitik! 

Vår medkämpe prof. Bo Södersten borta

Dömda till misär Bo SöderstenEn av våra viktigaste medkämpar har lämnat oss, professorn i nationalekonomi, den socialdemokratiske politikern mm Bo Södersten, har lämnat oss. Vi är djupt tacksamma för hans insats i debatten, för hans medverkan i vår gemensamma kamp för sund marknadsekonomi och människors frihet i vårt land.

Södersten ansågs ligga på vänsterkanten inom socialdemokratin, och kallades Röde Bo. När hans partivänner avlägsnade sig allt mera från marknadsekonomi och rättvisa – i syfte att styra och lura människor till ett visst beteende – blev hans protester dock allt skarpare. Södersten var den som i debatten myntade kraftfullt fördömande begrepp för sådant politiskt ofog i strid med marknadsekonomi och mänskliga rättigheter, som DAGHEMSSTALINISTERNA, eller om oss offer för svensk familjepolitik som DÖMDA TILL MISÄR.

Ekonomen Mats Lundahl skriver i sin nekrolog om Södersten (Sydsvenskan 2017 09 10):

Partiet (s) höll honom tillbaka i stället för att utnyttja hans begåvning. Tids nog fick det äta upp sin underlåtenhet, när Bo angrep socialdemokratins aversion mot marknadsekonomiska lösningar, framför allt i de sociala sektorerna. Han blev ett nyttigt salt i partiets sår.

Vi är tacksamma för Söderstens välgrundade och målande klarspråk !  Vi behöver flera som honom – de medjamsande, integritetslösa statsberoende ”experterna” vi har i vårt land är alltför många och alltför sällan emotsagda på ett sätt som syns!

Power to parents!  – namninsamling i protest

Power to parents! är slagordet för det nya Barnomsorgsupproret.

Det samlas in proteströster på Internet mot tvånget i svensk familjepolitik här

När vi fick syn på länken till denna röstinsamling på FB kopierade vi och klistrade in uppmaningen till proteströstning här.  Susanne Nyman Furugård har påtalat, att så får man inte göra, eftersom uppmaningen var ett blogginlägg – något som vi beklagligtvis inte insåg.

Den nu aktuella uppmaningen att visa upp sin protest påminner oss så klart, om 1970-talets väldiga protestnamnsinsamling – Familjekampanjen –  organiserad av Brita Nordström, som lämnades in till politikerna med ca 63 000 namn.  Dock fortsatte listorna med protestnamn att strömma in efter inlämnandet och närmade sig 100 000.  Och detta var alltså på den tiden, då insamlingar fick ordnas genom postutskick, papperslistor, insamlingar, återsändningar, inlämnande och massor av frivilligt, ideellt arbete.

Olof Palme skrev senare om ”den s k Hemmafrukampanjen, men att nu var hemmafrun död”.

Men, av den nu aktuella insamlingen och många andra initiativ, inlägg, argument, erfarenheter, hjärnforskning, ohälsa, relationsproblem, skoluselhet och flera proteströrelser som Haro, Hemmaföräldrar, Barnens Rätt till Föräldrarnas Tid, Hållbarfamiljepolitik.nu, NKMR, MRR … etc etc att döma, är hemmafrun ingalunda död.  Tvärtom är vi många, som värnar om rätten att under barnens känsliga år få ägna sig åt dem och deras fostran. Och att inte, av dagens skamliga politiskt-ekonomiskt tvång, tvingas att byta vård och fostran av de egna barnen, mot ett betalt arbete, till exempel med att vårda och fostra andras barn.

Skriv på protestnamnsinsamlingen – och skänk gärna en tacksam tanke åt alla de tidigare kämparna för människors – föräldrars – frihet och mänskliga rättigheter i vårt land. Brita Nordström och vår Familjekampanj – som ju som synes fortfarande pågår i ett antal förgreningar i en protest mot tvång och förtryck i vårt land, som svårligen kan stoppas med hjälp av Palmeska trollformler.

Läs t ex om denna väldiga namninsanling och den fega reaktionen från de styrande socialisterna här ”Familjekampanjen fortsätter”  eller  Brita Nordströms artikel ”Skall familjen krossas?” här

Boken ”Familjekampanjen fortsätter” kan tas ner som pdf från http://www.barnensratt.se  förnämliga arkiv här.

Krister Pettersson

FAMILY OVER WORK? – Reality is the opposite !

The site  Matador Network   writes about Swedish habits to adopt:

Family over work

No matter what you do or where you are, Swedes see your job as secondary to your family life. Have to leave early to go to your daughter’s piano recital? Have fun! Nobody will give you grief about missing a meeting, and it would be unthinkable to interfere with someone’s scheduled parental leave. This can be a bit of a pain when, say, your bank loan officer is gone for a week because their kid is sick and they’re taking VAB (vård av barn, days paid by the government for you to stay home with your sick child), but Swedes are happier and healthier because they don’t spend 80 hours a week at work. This hasn’t interfered with Sweden’s reputation as innovative inventors and producers of pop culture, either: They’ve been responsible for Skype, inflatable bicycle helmets, and pacemakers…as well as zippers, ultrasounds, and thermometers.

WE COMMENT :

BE WARNED!   For heaven’s sake do not adopt Swedish daycare fostering of your children!  In clear violence with Human Rights, with it’s  heavy discrimination of those families which do not accept the socialist combination of extreme bachelor taxes and extremely subsidized public daycare.   FAMILY OVER WORK is a horrible misunderstanding. REALITY IS THE OPPOSITE! In Sweden a parent is forced to work even if he or she would prefer to work with the own family.

The result of this State Childcare and fostering clearly shows in weakened relations parent-child, in a high degree of psychological problems, in school disorder and results and more.

Read British researcher Patricia Morgan, who compares the Swedish system with the Soviet Union in her book Family policies, Family Changes. Sweden, Italy and Britain compared (Civitas) and Canadian researchers Gordon Neufeld and Gabor Mate’ in their report ”Hold on to Your Kids”, on the importance for a parent to be great part of their child’s life. 

Hold on to Your Kids: Why Parents Need to Matter More

DN publicerar skarp protest mot dagistvånget!

DN publicerar skarp protest mot dagistvånget!

Linda Bjuvgård och Mats Sederholm har fått in in text i DN 27/1 !   Och en särdeles utmärkt sådan.  Texten tar upp kärnfrågan i den politiska styrningen av barnens vård och fostran i syfte att nå en politiskt önskad, socialistisk blåbärsjämställdhetslikhet:  Hur illa far barnen av detta ? Det är ju inte bättre idag än på den usla Barnhemstiden!   Varmt tack och varmt grattis !

Man undrar, om DN har blivit annorlunda, eller insett, att det finns förfärande nackdelar av dagens totalitära tvång, så man låter oss frihetskämpar komma till tals.  Vi, som samma tidning, DN, under åttiotalet försökte ta heder och ära av genom sin medarbetare Anna Maria Hagerfors, som i samarbete med riksdagsledamoten Ingrid Ronne Björkqvist (fp) inte drog sig för att ljuga tidningens läsare fulla i artikelserien ”Den dolda högern”.  Läsaren av denna blogg har kanske sett, att Anna Maria Hagerfors vid ett senare möte i kyrkliga sammanhang om etiken i pressen inför en publik om kanske 40 personer uttalade, att ”viktigare än att skriva sanning är att rida spärr mot högerkrafterna”.   Och högerkrafterna är alltså alla vi föräldrar, som vill kunna vårda och fostra våra barn själva i enlighet med vår rätt och plikt enligt de Mänskliga Rättigheterna (Europakonventionen 1950).

Skribenterna på DN åsikt presenteras av tidningen:  Linda Bjuvgård är skribent, debattör och systemkritiker. Mats Sederholm är krönikor och författare.

Krister Pettersson