Dagens hyckleri av Sydsvenskans Avellan

STOREBROR tar hand om mer än 2 av dina 3 inarbetade kronor. Bara om du gör som han vill, får du tillbaka en del. Om du älskar någon annan mer än Storebror och gifter dig, får du sämre villkor ändå. Bildar du familj och själv vill fostra dina barn, är du riktigt illa ute. Du “döms till misär”, som professor Bo Södersten skrev, just i Sydsvenskan november 1996. Har du sedan synpunkter på Storebrors indoktrinering av dina barn, blir du avvisad. Och detta med skamlig hänvisning till “svensk lag”. Alltså Föräldrabalk och Europakonvention, som utåt ger dig rätt till och ansvar för just dina barns fostran och utbildning. Men i praktikens läroplaner gäller något annat, och du får inget gehör hos Storebrors Skolinspektion, som visats i fallet med Djupadals förskolas genusindoktrinering. Svensk lag och Europakonventionens mänskliga rättigheter är mest en vacker fasad som döljer Storebrors skamgrepp.
Finns det då något möjlighet att bli av med denne Storebror? Ja, i teorin. Men i verkligheten är Storebrors grepp om olika politiska grupperingar och media efter decenniers propaganda så stark, att den enda möjligheten är att lämna det Storebrorslandet – och den totalitära staten.

Kallar man sig liberal – frihetlig – borde man protestera högljutt mot detta tillstånd, mot hejdlös politisk styrning och diskriminering på grund av människors åsikt. Tidningen Sydsvenskan kallar sig liberal.  Och hyllar, ofta, grundläggande liberala värden, människors frihet att välja sina liv, vikten av tolerans och mänskliga rättigheter. Men bara på papperet.  I praktiken är man en trogen Storebrors lakej. Inte bara det, man är en Storebrors propagandist av lömskaste sort.

Som i  Sydsvenskan 13/2, där pol.chefred. Heidi Avellan sjunger Storebrors lov! Statsindividualism über alles! Titeln nu är “Snurra dig själv, som Billy Elliot” i musikalen – en pojke som dansar ballett, i förmodad protest mot grupptryck, konvenans, hederskultur etc.  Och sedan tidningens vanliga, propagandistiska lögner:  “I Sverige får alla välja sitt liv.  “För det handlar om det centrala i livet: om att våga drömma och hitta kraft att förändra sitt liv” och vidare “En pojke som vill dansa balett väcker uppseende. Verkligen? Inte 2016, inte fyrtio år efter att alla barn började kläs i praktiska overaller och skickas till numera så genusmedvetna dagis. Inte efter decennier av jämställdhetsarbete. Inte i Sverige, där individen och hens drömmar ska få styra livsvalet. Inte, väl?”

Och sedan – nej, utvecklingen går inte spikrakt, fortfarande finns det flickor som klär sig i klänning, i rosa – “indvidfokuset” ligger pyrt till. Storebrors Statsindivudalism har ännu inte riktigt förmått tränga bort alla mänskliga uttryck.

Barn och unga, alla, måste ha rätt att leva sin dröm, välja sitt liv, är Avellans budskap. Så rätt, så självklart … Men, om drömmen är fel, om valet inte är Storebror – ja, då har Sydsvenskan och Avellan ingen misskund, ingen sympati.  Då är drömmarna, väljarna, de som väljer att baka cup-cakes, vara kristdemokrater, vårda och fostra sina barn själva…. intet värda. För dem har Avellan ingen tolerans, ingen frihet, inga mänskliga rättigheters skydd för familjeliv, för åsikt, för diskriminering. Ty, de är inte Storebrors barn, de har inte utvecklats till socialistiska Nya Människor utan mänskliga svagheter och gammalmodiga gener. Sådana, som passar i Statsindivudalismen.

Avellans propagandistiska framställning  blir inte mindre  hederligare av att hon hon denna gång tar utländska hederskulturer avarter som utgångspunkt för sitt ytliga hyckleri.

Krister Pettersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s