Magnus Jiborns (i Sydsvenskan) oklarheter om Mänskliga Rättigheter

Magnus Jiborn, Sydsvenskans debattredaktör, skriver (här)

Tidskriften Neo ägnar senaste numret åt vad chefredaktören Paulina Neuding kallar ”ett av liberalismens viktigaste bidrag till mänskligheten: idén om att varje människa är utrustad med ett knippe okränkbara fri- och rättigheter”.
Denna idé har det senaste dryga halvseklet – sedan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 – varit ett viktigt vapen i kampen mot tyranni, men riskerar nu, liksom liberalismen, att falla offer för sina egna framgångar.

Jiborn gillar inte Neo´s synpunkt, att de Mänskliga Rättigheterna bör renodlas:

”Om A har rätt till arbete måste någon ha skyldighet att tillhandahålla ett arbete. Den senares negativa rättighet att inte tvingas använda sina resurser på ett sätt som han inte önskar kommer att kränkas”, skriver Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, i en kritisk artikel om FN:s barnkonvention.

”Konflikten mellan negativa och positiva rättigheter”, menar han, ”är det grundläggande skälet till att det är en dålig och farlig idé att göra barnkonventionen till svensk lag.”

Det är i så fall ett utomordentligt svagt skäl. Det bör inte övertyga någon som inte hyser den ganska extrema åsikten att all beskattning utöver vad som behövs för att upprätthålla en minimal nattväktarstat utgör en kränkning av mänskliga rättigheter.

Barnkonventionen bör inte bli lag därför att den till stor del består av vagt formulerade målsättningar och reglerar frågor som länder bör besluta om själva. Positiva och negativa rättigheter har mycket lite med saken att göra.

Av den ostrukturerade framställningen framgår ändå, att Jiborn anser att Egendomsskyddet skall vara kvar och att till de mänskliga rättigheterna läggs rent politiska målsättningar – rätt till mat, rätt till god vård, rätt till arbete – utan angivande av vem som skall tillhandahålla sådant.

Det är beklagligt, att Jiborn inte ägnar något av utrymmet i Sydsvenskan, som för oss andra görs otillgängligt av just Jiborn, att bättre redogöra för varför – och hur – sådana målsättningar skall finnas med i rättighetskatalogen. Eller till att förklara sin egen tidnings hållning när det gäller nonchalansen mot – eller avskaffandet av- några fundamentala rättigheter som Föräldrarätten (ledare 6/8 07) eller Förbudet för en stat att diskriminera sina medborgare på grund av deras åsikt-(”inget vårdnadsbidrag över huvud taget” – alltså ingen del av subventionerna till föräldrar med ”fel” åsikt). Eller, om Jiborn nu anser att Egendomsskyddet skall vara kvar, han inte säger något om politikernas stölder från våra privata pensionssparanden 1986 eller från ATP-fonderna.

Det är illa att en debattredaktör för en stor tidning, som kallar sig liberal, har så lite känsla för principer, för rågången mellan politik och privatliv, för medborgarnas frihet gentemot sin stat, för bakgrunden till Europakonventionen i 30- och 40-talens ohyggligheter mm, att han kallar åsikten, att vi behöver rensa upp för att de basala mänskliga rättigheterna skall framstå tydligare och bättre respekteras, för extrem och att han kallar oss som kämpar för respekt för basala mänskliga rättigheter i vårt land för rättshaverister (e-mail till undertecknad). Illa för Mänskliga Rättigheter i vårt land. Illa för Jiborns och Sydsvenskans hycklande ”Liberalism”.

Krister Pettersson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s