Samhällskontraktet-var det så det var tänkt?

I SvD skriver PJ Anders Linder, om den obetydliga andel av lägenhetsinbrott som polisen klarar upp (här). DN redovisar, med anledning av fallet Emil som läts ligga och dö efter förvägrad hjälp från SOS Alarm, många andra fall av usel, eller utebliven hjälp (här). Sydsvenskan nämner i en artikel om människosmuggling, att svenska myndigheter i samband med stora Europeiska utredningar inte tillsätter resurser för att utreda den svenska delen av ärendet ”Om huvudmännen mot förmodan skulle åka fast, behöver de inte vara oroliga för att låsas in” (här). Som vi väl känner till, är det svenska försvaret nära avskaffat …

Sådant ger anledning att fundera över det så kallade ”samhällskontraktet”. För vad utser vi, och betalar väl, personer, förtroendevalda, som skall ta hand om sådant gemensamt, som vi inte var och en, med hjälp av familj, granngemenskap, av företagare etc. kan ombesörja själva. Om inte våra förtroendevalda arbetar med sådant viktigt – lagar, ordning, försvar – som vi inte kan ordna själva, vad sjutton gör de då med våra skattepengar och för de höga löner vi betalar dem??

Förklaringen ligger till en del i dessa förtroendevaldas nuvarande prioritering-och att de förtroendevalda har prioriterat om efter eget huvud. Vem kommer inte ihåg politikernas slogan från de senaste valen: Vård, skola och omsorg. VÅRD, SKOLA och OMSORG ! Det är detta som finns i huvudet på dagens förtroenedvalda. INTE Lag, ordning, försvar – sådant vi måste utse och ha förtroendevalda till. Sådant vi en gång upprättade vårt samhällskontrakt för.

Men nu ägnar de förtroendevalda alltså sin tid åt Vård, Skola och Omsorg – just sådant, som vi själva alltid har klarat av själva. Om inte inom familjen, så inom släkten och bygemenskapen. Och sådant, som vi absolut hade behövt de särskilt tillsatta förtroendevalda för, stifta våra lagar, upprätthålla ordningen i samhället, sköta landets försvar… är lågpriorieterat, försummat, nonchalerat ….

Och resultatet? Är resultat av denna omprioritering mellan arbetsuppgifterna, ansvarsområdena, hos våra förtroendevalda lyckat ? Tycker vi medborgare, att samhället har blivit bättre, när våra förtroendevalda omdirigerar våra resurser, våra skattepengar, till mer eller mindre påtvingad VÅRD och OMSORG i samhällets – de förtroendevaldas – egna institutioner för barn och gamla. Eller, SKOLAN, den med den enda läroplanen. Har de förtroendevaldas skola blivit bättre? Artiklarna av M Zaremba i DN, och alla hans efterföljare, tyder inte på det.

Fast LAGARNA, har ju också de förtroendevalda jobbat litet med ändå. Nya skollagen t ex, som kriminaliserar de föräldrar som försöker skola sina barn själva. Eller lagen som säger, att VÅRDEN får inte subventioneras med lika mycket till alla barn. Barnen i de förtroendvaldas egna institutioner skall ha fem gånger så mycket under dubbel så lång tid. Eller alltsammans, och inte något alls till andra barn i de flesta kommuner….

Samhällskontraktet? Var det sådant vi hade tänkt att det skulle se ut, då, när vi fortfarande var fria medborgare och utsåg våra förtroendevalda att göra sådant vi inte kunde sköta var och en?

Krister Pettersson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s