Skäl att såga Vårdnadsbidraget o. motståndet mot ”Dagis åt alla”

CLAES BORGSTRÖM
Socialdemokraternas jämställdhetspolitiske talesperson, skriver i SvD (här)

I 92 procent av fallen har det varit en kvinna som stått som huvudsökande, alternativt varit den person till vilken pengarna har utbetalats. Reformen har dock utformats på så vis att den som tar emot pengarna inte behöver vara den som är hemma med barnen eller barnet. Det enda kriteriet är att man inte nyttjar den offentliga barnomsorgen eller något offentligt försäkringssystem. Denna siffra indikerar dock att det i de flesta fall är kvinnan som anses vara huvudansvarig för barnen i de familjer som nyttjar vårdnadsbidraget.

När vi studerar de individuella inkomstuppgifterna så bekräftas denna bild. Resultatet av vår undersökning visar att vi, för de kvinnor som tar ut vårdnadsbidrag under längre tid under 2009 än vad de gjorde 2008, finner ett inkomstbortfall på 10,8 procent.

Och så sågar man vårdnadsbidraget -utan att med ett ord nämna de familjer, som fått det lättare att stå emot det totalitära förtrycket, eller något om barns hälsa, utveckling, anknytning etc – pengar, pengar….

Men bakom detta pengasnack finns alltså idén – utopin – om det HELT SOCIALISTISKA SAMHÄLLET, väl beskrivet i s-programmet Familjen i framtiden, där föräldraras påverkan på sina barn är neutraliserad, där vuxna finns i arbetslivet och facket, och där barnen indoktrineras i marxistisk kollektivism.

Allt i suveränt förakt för människors olika val och deras mänskliga fri- och rättigheter.

”JÄMSTÄLLDHET” ska dölja TOTALITÄRT TVÅNG

I SvD skriver Ylva Johansson (s) om att KD vrider jämställdheten bakåt (här)

Vi socialdemokrater har under flera decennier arbetat för att skapa ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Ett samhälle där barnens bästa står i förgrunden och där både kvinnor och män har möjlighet att kombinera familjeansvar med arbete. Jag är stolt över att vi också uppnått mycket. Vi har världens mest generösa föräldraförsäkring och en förskola i världsklass. Men det finns ingen anledning att vara nöjd.

De senaste fyra åren med Maria Larsson som en av de ansvariga i regeringen har utvecklingen gått åt motsatt håll. De driver en politik som för oss tillbaka till 50-talets hemmafruideal. Istället för att satsa på högre kvalitet i förskolan och mer personal har den borgerliga alliansen sänkt skatterna och infört ett vårdnadsbidrag som tar resurser från förskolan. Regeringens ekonomiska politik drabbar kvinnor hårt. Gapet mellan mäns och kvinnors löner har ökat …. Det innebär nedskärningar i kvinnodominerade yrken. På ett år har antalet anställda i skolan, vården och omsorgen blivit 25000 färre. …Idag talas det mer om vad individen ska göra för att lösa vardagens ”livspussel” är vad vi tillsammans kan göra för att öka jämställdheten, med politiska medel och medvetna beslut.
… Alliansregeringen låter KD vrida jämställdheten bakåt.

YLVA JOHANSSON (S)
Välfärdspolitisk talesperson

Detta låter ju som en sympatisk beskrivning av vad (s) uppnått och vill.

Beskrivningen av samma sak i s-programmet ”Familjen i framtiden – en socialistisk familjepolitik” ger en sannare bild av den marxistiska likriktning och totalitära styrningen i suverän förakt för människors val och mänskliga rättigheter. På ett betydligt rakare och enklare sätt ställer man upp målen:

Förvärvsarbete och barn i kombination. Sysselsättning för alla. Fullständig utjämning av förvärvsfrekvensen mellan kvinnor och män. Alla skall vara ekonomiskt oberoende av andra människor. Samhället skall ha makten över produktionen, arbetsgivarna skall tvingas ett anpassa sig till ”normalarbetstagarens” ansvar för barn. Alla skall ha sex timmars arbetsdag. Föräldrarnas underhållsplikt mot barnen avvecklas och samhället tar över (kostnaderna för) barnens fostran och vård. Obligatorisk förskola för alla barn. Individens rätt att självständigt utvecklas måste underordnas de intressen som samhället som kollektiv i demokratisk ordning beslutar. Text (och bilder – se bl a bilden intill) ger inget utrymme för feltolkningar och s-kvinnorna ger inget utrymme för enskildas annorlunda behov och önskemål.

Att, som Ylva och många andra socialister i de olika partierna gör, försöka dölja dessa totalitära politiska mål bakom nyspråkliga storebrorsslagord som JÄMSTÄLLDHET, KVINNOFÄLLA, ARBETE ÄR FRIHET, VISST ARBETE ÄR ICKE-ARBETE…. är genant för oss undersåtar i ett genomindoktrinerat folk – men också en skam och vanära för den Nomenklatura i politik och media som arbetar för det totalitära målet, inte tillåter ens vårdnadsbidragets 5% lättnad i styrningen, och ändå hymlar om vikten av fria val och mänskliga rättigheter.