Ibland lyssnar politikerna! Hägglund (KD) talar FRIHET!

Ibland – se dagens SvD 2/7 med Hägglunds (KD) uttalande om partiet som ett frihetsparti – verkar det som om politikerna lyssnar på vanligt folk – på oss offer för det förhärskande förtrycket och förtrampandet av mänskliga rättigheter i familjepolitiken med mantrat JÄMSTÄLLDHET som nödtorftigt skylande av övergreppen.

E-mail 2009-08-07 till Göran Hägglund, Maria Larsson och KD-riksdagsmän

Bästa KD-ledare och Riksdagsledamöter

Vi i motståndskampen mot svensk totalitär familjepolitik är naturligt nog besvikna på Alliansregeringen, som skulle vara ett alternativ till den politiska styrningen på det mest privata av livets områden – familjen, barnens vård och fostran.

Den rådande situationen är en skrämmande diskriminering av allt som verkar vara en fungerande, självfungerande familj, som inte helt har gjorts beroende av politikerna.
Socialdemokraternas utopi, som redovisad i deras program Familjen i framtiden, är uppfylld i det mesta.

KD verkar vara det enda svenskt parti som överhuvudtaget intresserar sig för familjen. Märkligt, kan man tycka, när så många insändarskribenter ständigt ropar efter mer föräldraansvar. Detta kan bero på, att utvecklingen har gått över 1-2 generationer, och många kommer inte längre ihåg eller känner till hur ett samhälle med fungerande familjer – med traditionella familjefunktioner – såg ut. I debatten säger våra meningsmotståndare, att detta med att kunna vara hemmafru var en lyx som man bara kunde unna sig på 50-talet. Så är det ju inte. Den ekonomiska utvecklingen har ju inte stått stilla, men i och med att politikerna har lagt beslag på barnens vård och fostran och gör det på ett otroligt resursslukande sätt med extrema skatter och diskriminering och total avsaknad av marknadsekonomi och respekt för några mänskliga rättigheter, har vi ju alla blivit fattigare – åtminstone relativt omvärlden – i pengar och i mänskliga värden.

Med De Nya Moderaterna och Alliansen har vi nu här en stor politisk fråga. Och KD borde fylla upp det tomrum som bildats, när moderater och folkpartister har blivit antiliberala och lättsocialistiska.

Det skulle kunna vara enkelt för ert parti, att bli det Liberala Alternativet, med värdegrunden i marknadsekonomi och frihet för människor under ansvar. Och Partiet, som definierar detta ansvar och fyller det med etik och medmänsklighet.

Det är då tråkigt att se, att KD bär sig dumt åt. I rak motsats till denna frihetslinje under ansvar, med förslag om förbud till alkoholimport, med register över aborter etc.

Göran Hägglunds budskap debatterades i programmet Den heliga familjen i dag lördag. I programmet slog man nästan knut på sig för att dra fram andra röster, som alla meddelade, att det inte har minsta betydelse, om det är föräldrar eller andra vuxna som har hand om barnen. Bara det byggs en varm relation med barnet och en tydlighet i ansvaret för det.

Men det är ju just detta, som Daghem åt alla – tvångspolitiken inte kan ge. När de vuxna på institutionerna har dåligt med tid, är utbytbara, försvinner efter en tid, och inte finns där utanför 8 – 5.

Det är då barnen kopplar till sina likar (peers) – de andra barnen – där idolerna kanske är värstingar som sätter tonen.

I motsats till institutionsvuxna, är föräldrar nära vuxna förebilder och stöd för sina barn kl 0 – 24 och 0-18 år åtminstone – och hela livet förhoppningsvis. Om de av politikerna tillåts vara just detta.

Den relation som så byggs upp är ett av livets allra högsta värden – både för de unga och de äldre människorna. Att degradera barnens föräldrar till att inte vara förmer än vilka vårdande vuxna som helst är ett oerhört brott mot mänskliga värden och mot mänskliga rättigheter (art 2 i första tilläggsprotokollet, art 14 förbudet mot diskriminering, artiklar om skydd för familjen och dess funktion etc i Europakonventionen och andra rättighetsförklaringar) och till oerhörd olycka för många människor och hela vårt land.

KD – Bliv så tydligare med detta ! Och ta stöd i modern forskning, redovisad t ex i boken Hold on to your kids – Why parenting matters, som nu kommer på svenska.

Med vänlig hälsning
Krister Pettersson

PS.
NWT SKREV NYLIGEN, ATT INGEN TALAR OM ELÄNDET I FAMILJEPOLITIKEN:
Vi i motståndsrörelserna gör det ju så mycket vi tillåts! Haro, Föreningen för barnens rätt till föräldrarnas tid, Hemmaföräldrar, Familjekampanjen, Medborgarrättsrörelsen, NKMR etc. Men, media är i allmänhet fulla av våra meningsmotståndare. Göran Skygge skriver i klartext om hur 68-vänstern gick ena halvan till socialsverige och andra till media för att förverkliga socialismen i landet. Så, också i s k liberala tidningar motarbetas vi väldigt. I mitt fall är Sydsvenskan ett exempel:

Jag har haft anledning att kritisera min lokala tidning Sydsvenskan, och främst ledarredaktionen under Heidi Avellan, för hyckleri och dubbelmoral. Detta i och med att man säger sig vara liberal (oberoende), hylla mänskliga rättigheter, tolerans, fritt val av livsstil etc. men samtidigt, i andra texter önska att Sverige arbetar för att ändra (avskaffa?) några mänskliga rättigheter (föräldrarätten, förbudet mot diskriminering?), förfölja föräldrar som vill vård och fostra sina barn på eget sätt (i hemmet, i privatskola), som visar sig i förkläde och utför hushållssysslor, att samhällets grundsten är individen, att det skulle finnas en särskild svensk tradition från Geijer o framåt …..

Sådant hyckleri har varit flagrant men har inte fått påtalas i tidningens spalter enligt bilagd uppställning och sammanfattande debattartikel av mig, samtliga nonchalerade.

I mailväxling med Avellan säger hon till sitt försvar, att liberalism finns i så många varianter – att Sydsvenskans liberalism spänner från ljusblått till ljusrätt etc och att därmed, underförstått, hennes oerhörda motsägelser skulle kunna rymmas.

Jag kan tänka mig, att det är sådant som gjort, att liberalism i svensk tappning i flera avseenden borde ha epitetet antiliberalt åsatt. Förutom så klart Folkpartiets liberala förfall etc och att det är därför du talar om konservatismen som den kvarvarande liberala idébäraren. Jag har svårt att hänga med i detta. Med den definition på liberalism resp socialliberalism som ju faktiskt finns, borde man kunna konstatera, att det finns grova frihetsinskränkningar, som inte får inordnas under epitetet liberalt. Detta utan att man skall ge upp kampen för liberalismen och behöva åberopa en konservatism, som för mig och väl många andra står som allmänt odefinierat samhällsbevarande utan att för den skulle lyfta fram människors frihet som en grundbult.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s