Power to parents! – namninsamling i protest

Power to parents! är slagordet för det nya Barnomsorgsupproret.

Det samlas in proteströster på Internet mot tvånget i svensk familjepolitik här

När vi fick syn på länken till denna röstinsamling på FB kopierade vi och klistrade in uppmaningen till proteströstning här.  Susanne Nyman Furugård har påtalat, att så får man inte göra, eftersom uppmaningen var ett blogginlägg – något som vi beklagligtvis inte insåg.

Den nu aktuella uppmaningen att visa upp sin protest påminner oss så klart, om 1970-talets väldiga protestnamnsinsamling – Familjekampanjen –  organiserad av Brita Nordström, som lämnades in till politikerna med ca 63 000 namn.  Dock fortsatte listorna med protestnamn att strömma in efter inlämnandet och närmade sig 100 000.  Och detta var alltså på den tiden, då insamlingar fick ordnas genom postutskick, papperslistor, insamlingar, återsändningar, inlämnande och massor av frivilligt, ideellt arbete.

Olof Palme skrev senare om ”den s k Hemmafrukampanjen, men att nu var hemmafrun död”.

Men, av den nu aktuella insamlingen och många andra initiativ, inlägg, argument, erfarenheter, hjärnforskning, ohälsa, relationsproblem, skoluselhet och flera proteströrelser som Haro, Hemmaföräldrar, Barnens Rätt till Föräldrarnas Tid, Hållbarfamiljepolitik.nu, NKMR, MRR … etc etc att döma, är hemmafrun ingalunda död.  Tvärtom är vi många, som värnar om rätten att under barnens känsliga år få ägna sig åt dem och deras fostran. Och att inte, av dagens skamliga politiskt-ekonomiskt tvång, tvingas att byta vård och fostran av de egna barnen, mot ett betalt arbete, till exempel med att vårda och fostra andras barn.

Skriv på protestnamnsinsamlingen – och skänk gärna en tacksam tanke åt alla de tidigare kämparna för människors – föräldrars – frihet och mänskliga rättigheter i vårt land. Brita Nordström och vår Familjekampanj – som ju som synes fortfarande pågår i ett antal förgreningar i en protest mot tvång och förtryck i vårt land, som svårligen kan stoppas med hjälp av Palmeska trollformler.

Läs t ex om denna väldiga namninsanling och den fega reaktionen från de styrande socialisterna här ”Familjekampanjen fortsätter”  eller  Brita Nordströms artikel ”Skall familjen krossas?” här

Boken ”Familjekampanjen fortsätter” kan tas ner som pdf från http://www.barnensratt.se  förnämliga arkiv här.

Krister Pettersson

SvD om fru Ribbing och dagens (o)uppfostran

Dagens (9/7) SvD innehåller en ledartext om fru Ribbing och svenska folkets stora behov av att få veta om hyfs och etikett – bristen är tydligen, tydligt, oehörd, så SvD vill ställa upp med uppfostringsråd:

Så trendkänsliga och så måna om att göra rätt är vi, att vi inte drar oss för att fråga om minsta detalj. Eller så finns det en grav andel av svenska folket, som faktiskt inte har en aning om uppförande.

Så då kör vi. Här kommer spalten ni inte behöver skriva till, rådgivningen kommer ändå …

och SvD har särskilt uppmärksammat, precis som vi, vilket ju inte är svårt, att de dagis(oupp)fostrade barnen och ungdomarna inte fått veta hyfs och god stil:

Börjar det bli mycket regler nu? Inte? Då kör vi Harper’s Bazaars etikettsregler för barn, de funkar för alla:

Ät med stängd mun. Avbryt aldrig en vuxen när denne pratar med någon annan. Peka inte med fingret, alltid handen. Kommentera aldrig någon annans utseende, om det inte är en komplimang. Håll besticken rätt (fråga fru Ribbing om hur). Skriv alltid tack-brev efter en tillställning. Inga armbågar på bordet. Säg alltid tack. Knacka alltid innan du öppnar en dörr. Titta alltid en person i ögonen när hen talar med dig.

Såå skönt att veta reglerna, eller hur?

Samhällsingenjör Stanford -värsta sorten!

Maria Stanford, professor i ekonomisk historia i Lund, visar i dagens Sydsvenskan upp sig som värsta sortens (s)amhällsingenjör. Den sort som inte har den minsta respekt för människors olikhet och frihet, mänskliga rättigheter, subsidiaritetsprincip eller marknadsekonomi.  Och med en föregivet trovärdig ställning på den akademiska parnassen…  En person som våra frihetsinskränkande socialistiska politiker älskar att luta sig emot.  

Och det är sådana, synnerligen antiliberala skribenter, som den föregivet liberala tidningen Sydsvenskan med den politiska chefredaktören Heidi Avellan har all plats för, i motsats till fallet när det gäller oss liberala, frihetliga, skribenter, som försöker stå upp mot hård politisk-ekonomisk styrning och värna om marknadsekonomi och mänsklig frihet.

Sydsvenskans hyckleri

Igen, i dag 15 juni, fler av dessa hycklande värderingar och försäkringar om vikten av frihet, tolerans etc. när tidningens hållning inför vissa val är allt  annat än detta. Hemarbetande är inte vatten värda. Cupcakebakande parasiter.. Deras val får inte ett uns av respekt från den hycklande tidningen. Sluta hyckla, Sydsvenskan.  Skriv rent ut, att mänskliga rättigheter inte skall gälla för sådana.

FAMILY OVER WORK? – Reality is the opposite !

The site  Matador Network   writes about Swedish habits to adopt:

Family over work

No matter what you do or where you are, Swedes see your job as secondary to your family life. Have to leave early to go to your daughter’s piano recital? Have fun! Nobody will give you grief about missing a meeting, and it would be unthinkable to interfere with someone’s scheduled parental leave. This can be a bit of a pain when, say, your bank loan officer is gone for a week because their kid is sick and they’re taking VAB (vård av barn, days paid by the government for you to stay home with your sick child), but Swedes are happier and healthier because they don’t spend 80 hours a week at work. This hasn’t interfered with Sweden’s reputation as innovative inventors and producers of pop culture, either: They’ve been responsible for Skype, inflatable bicycle helmets, and pacemakers…as well as zippers, ultrasounds, and thermometers.

WE COMMENT :

BE WARNED!   For heaven’s sake do not adopt Swedish daycare fostering of your children!  In clear violence with Human Rights, with it’s  heavy discrimination of those families which do not accept the socialist combination of extreme bachelor taxes and extremely subsidized public daycare.   FAMILY OVER WORK is a horrible misunderstanding. REALITY IS THE OPPOSITE! In Sweden a parent is forced to work even if he or she would prefer to work with the own family.

The result of this State Childcare and fostering clearly shows in weakened relations parent-child, in a high degree of psychological problems, in school disorder and results and more.

Read British researcher Patricia Morgan, who compares the Swedish system with the Soviet Union in her book Family policies, Family Changes. Sweden, Italy and Britain compared (Civitas) and Canadian researchers Gordon Neufeld and Gabor Mate’ in their report ”Hold on to Your Kids”, on the importance for a parent to be great part of their child’s life. 

Hold on to Your Kids: Why Parents Need to Matter More

Leading politicians have no children of their own.

An interesting observation!

One noteworthy reality about Europe’s current political leadership is summarised here by Phil Lawler:

•  Macron, the newly elected French president, has no children.
•  German chancellor Angela  Merkel has no children.
•  British prime minister Theresa May has no children.
•  Italian prime minister Paolo Gentiloni has no children.
•  Holland’s Mark Rutte,
•  Sweden’s Stefan Löfven,
•  Luxembourg’s Xavier Bettel,
•  Scotland’s Nicola Sturgeon—all have no children.
•  Jean-Claude Juncker, president of the European Commission, has no children.

So a grossly disproportionate number of the people making decisions about Europe’s future have no direct personal stake in that future.

QED (quod erat demonstrandum)

Självmord o psyksjuka. Var det bättre förr-innan ”familjepolitiken”?

Tidningarna har artiklar och tabeller och media talar om det höga antalet självmord – 30 i veckan – i vårt land. De höga kostnaderna för sjukskrivningar.  De många psyksjuka och alltför stressade människorna…

I dag, 25 april 2017, ringer en dam till Ring P1 – radioprogrammet, där folk får tycka till. Hon säger, att dagens norm med att båda (makarna, partnerna, samborna …) jobbar åtta timmar, hämtar barn och kommer hem till ett oordnat hem och väntande hemarbete blir för mycket för många. Man orkar inte med …. säger hon.

”Tycker du att det var bättre förr”, frågar den politiskt korrekte programledaren. Och den inringande damen, som väl lärt sig vad man får och inte får säga i Sverige, säger:  ”Nej” och fortsätter ”men det finns en gräns för vad människor orkar med”.

Vi, som kan överblicka en utveckling i vårt land sedan 1950-talet, kan dock konstatera och vittna om, att då – på 50-talet, kunde en arbetare försörja en familj på åtta timmars arbete. Många arbetare var glada, och stolta, över att väl kunna klara detta, utan att makan måste bidra med bortaarbete. Utan att makarna måste lämna och hämta barn, se barnen bli stressade (överstimulerade), högljudda, olydiga, aktivitetsberoende, stökiga i skolan… och känna hur familjebanden försvagas.

Då, innan den tvingande familjepolitiken föstes på oss – på ett kuppartat sätt enligt brittiska forskaren Patricia Morgan – var det inte tal om stress, ”gå in i väggen”, alla psyksjuka … Näminsann.  Men man får ju inte säga att det var bättre förr. Inte ens i Ring P1.