Bättre förskola med mindre tvång o barngrupper

https://esvd.svd.se/shared/article/forskoletvang-baseras-inte-pa-kunskap/KBC4plp-

Professor Ulla Waldenström i dagens SvD om förslagen till obligatorisk förskola :  ”Beslut utan kunskap om hur förskolan påverkar barnens utveckling kan i längden bli dyrköpta för barn, föräldrar och skattebetalare.  Och mer dyrköpt om grundläggande fri- och rättigheter åsidosätts, som föräldrars ansvar för sina barn.”

Välfärdsstaten kan inte ersätta familjen!

https://esvd.svd.se/shared/article/i-det-konstiga-landet-dar-manga-av-de-aldre-dog/JIt992hi

Dagens SvD-ledare om offentlig omsorg i pandemin:   ”För många, min familj inkluderad, så har det varit ett nyttigt uppvaknande: din familjs vård och omsorg är ytterst ditt ansvar. Du måste tänka själv, ta ansvar själv. Det är motsatsen till vad man som uppvuxen i Sverige har vaggats in i. Det som har skett är en påminnelse om, att välfärdsstaten inte har ersatt familjen, inte på något sätt. ”

Protestera mot s-förslag om än mer tvång!

https://esvd.svd.se/shared/article/barnen-tillhor-inte-staten/YujaNwPo

I dagens SvD-text nämns Hemmaföräldrars och Madeleine Lidmans namninsamling i protest mot det aktuella s-förslaget om ytterligare övergrepp på vår frihet och mänskliga rättigheter. Skriv på namninsamlingen!

Sydsvenskan – Hycklande Antiliberal !

Dagens ledare i Sydsvenskan är bara positiv till utredningsförslag om obligatorisk förskola – det räcker inte, att kombinationen av höga skatter och höga subventioner i vårt land har tvingat 94% av barnen till politisk vård och fostran – eller till landsflykt. Det är alldeles särskilt viktigt, att de återstående 6 barnprocenten också tvingas till offentlig fostran – de behöver ju lära sig svenska!

Sydsvenskan har regelbundet, ofta, på ledarplats påpekat de omistliga Värdena i Mänskliga Rättigheter, Tolerans och Fria Livsval. Fast – förstås inte – när det gäller Europakonventionens skydd för Familjeliv och Föräldrars Rätt till fostran av sina barn. Eller valet att jobba med egna, i stället för andras barn. Nej – för sådana parasiter hyser tidningen ingen Tolerans.

Därmed är Sydsvenskan ett rent socialistiskt propagandaorgan, med samma förakt och intolerans för människors frihet och rättigheter som någonsin s-programmet ”Familjen i framtiden, en socialistisk familjepolitik”. Fastän Sydsvenskan är inte socialistisk, påstår man, utan Oberoende Liberal, frihetlig.

Hyckleriet är monumentalt, och fullkomligt skriande i dagens ledare! Skall några epitet sättas framför Liberal i Sydsvenskan så är det Hycklande och Anti. Sydsvenskan – Hycklande Antiliberal !

Krister Pettersson

Svensk familjepolitik – föredömlig eller totalitär. Intervju med Krister Pettersson

Svensk familjepolitik – föredömlig och efterfrågad, eller, totalitärt socialt experiment. Krister Pettersson intervjuas av Maria Brodd-Hemmelin på Youtube.

Journalisten Ola Wong sommarpratar – genusmani som en tinnitus

Journalisten Ola Wong sommarpratade i dag om skillnaden mellan verkligheten och den Officiella Propagandan. I vårt land – inte i Kina. Han nämnde dagens hjärntvätt och som ett exempel Sydsvenskan och genusmanin som en tinnitus – Sydsvenskan, som inte ens tillåter kritik av tidningens hyckleri runt omistliga värden som mänskliga rättigheter, valfrihet och tolerans, fast förstås inte när det gäller kvinnor som vill vårda och fostra sina barn själv – cupcakebakande parasiter som de är… Lyssna till Ola Wong och om hur eländigt det står till med det fria samtalet i vårt land:

Sydsvenskans Hycklande Intolerans – igen

En ledartext i Sydsvenskan 28/6 av Elin Henriksson handlar om föräldrar, som håller barnen borta från skolan och möjligt virus, och att alla har plikt att anmäla detta till sociala myndigheter. ”Skolpersonal ska aldrig ta hänsyn till förälderns känslor när de överväger att anmäla…Lagen är glasklar.”


Lagen? Så här lyder den:” Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.” Staten skall respektera föräldrarnas övertygelse. Men det är inte vad ledartexten säger: ”Skolpersonal ska aldrig ta hänsyn till förälderns känslor” och ”Det skulle vara farligt om personalen börjar fundera på om oron är rimlig eller väger in förälderns upplevelse. Då finns risk att fördomar, snarare än barnets bästa styr vem som anmäls.”
Föräldrars oro är fördomar – och barnets bästa är inte något för föräldrarna. Glasklart, om vi förstår Sydsvenskan.


Glasklar? När lagen säger något helt annat än Sydsvenskan, som ju så ofta påtalar vikten av Mänskliga Rättigheter av vilka lagen är en, Europakonventionens första tilläggsprotokoll, artikel 2. Fast det finns ju fler lagar. Socialtjänstlagen (SoL 14:1) om ett barn kanske far illa. Och nya skollagens skolplikt i stället för Europakonventionens läroplikt. Lagar, också glasklara, men i konflikt med den nämnda, och andra, som skydden för Åsiktsfrihet, Familjeliv och Diskriminering pga åsikt. Just konflikten med Europakonventionen diskuterades i förarbetena till skollagen, prop. 2009/10:165. Regeringen uttalade där, förhoppningen – trollformeln – att Svenska staten inte måtte fällas i Europadomstolen, eftersom undervisningen i skolan skulle vara så allsidig och saklig, att det inte funnes något behov av den nämnda Mänskliga Rättigheten (sid 523).


”Lagen” är alltså ingalunda glasklar. Det är inte heller glasklart, att ”barnets bästa” innebär en risk att mista en förälder. Eller att denna risk skulle väga mindre, än risken av att plugga hemma i stället för i ett skolhus. Och – är det ”barnets bästa”, att bli objekt i en dragkamp mellan dess föräldrar och en totalitär stat?


Vad som däremot står klart än en gång är Sydsvenskans hyckleri med sina frekventa påpekanden om vikten av Mänskliga Rättigheter, Fritt livsval och Tolerans – fast inte, när det handlar om föräldrar och vård och fostran av de egna barnen. På det området värnar tidningen inte valfrihet och visar ingen tolerans. Men väl – som så vanligt – en antiliberal slagsida till förmån för socialistisk tvångsstyrning och nerbrytning av relationen föräldrar-barn från en föregivet liberal plattform.

Krister Pettersson

DAVID EBERHARD SKRIVER I DAGENS SvD

Ur artikeln av dr Eberhard i dagens (28/5 2020) SvD ”… staten, likt en rättvis social ingenjör, måste rätta till alla de fel som enskilda människor valt att göra. Fel som individen själv anser vara rätt. Vi tillsätter normkritiska, specialiserade genusvetare som frenetiskt tänker ut orättvisor på sin kammare och som upphöjt tvingar oss andra att leva våra liv i enlighet med vad de anser korrekt. Ett modernt prästerskap som aldrig accepterar annat än lydnad. De bygger sin klåfingrighet på föreställningen att allt vad människor gör, enbart beror på hur man ligger till i, en av dem, uppdiktad maktpyramid. Ett tänkesätt som helt bortser från individuella preferenser och nedärvda olikheter. Ett tänkesätt som saknar allt vetenskapligt stöd och som i grunden är sexistiskt, för att inte säga sekteristiskt

…..

Vi betalar alla pengar till staten för att de ska utföra det som vi gemensamt önskar. De flesta av oss tänker sig nog att det vi ger till staten i form av skatt, ska ge oss bra sjukvård (med tillräckligt antal respiratorer och korta köer), bra skola, infrastruktur, försvar, en välfungerande poliskår, en värdig äldrevård och utgöra ett golv som skyddar oss när vi hamnar i situationer vi inte kan råda över. Istället tyder allt mer på att mycket av det vi betalar för är ren smörja. Varenda myndighet är genomsyrad av genusdekret, moralistiska påbud och pekpinnar om rätt värdegrund.”
https://esvd.svd.se/shared/article/melodifestivalen-ar-kidnappad-av-extremfeminister/jN6YnIOz

LÖMSK INTOLERANS I SYDSVENSKAN – Anti Liberal

I Sydsvenskan 22/4 2020 har tidningens pol.chefredaktör Heidi Avellan två ledande texter, båda runt temat föräldrarätt och barnens vård och fostran. (texterna i slutet av artikeln).

Avellan skriver ofta om vikten av Mänskliga Rättigheter, vikten av Tolerans, Fritt Livsval mm. Men när rättigheter och livsval lutar åt ett håll som Avellan ogillar, är det slut på toleransen. Då blir kvinnor, som vill vårda och fostra sina barn i hemmet, till cupcakebakande, mindre vetande parasiter. Och KD, som förespråkar en tolerantare politik mot sådana hemarbetande och vill minska den politiska diskrimineringen av sådana livsval, är inte vatten värt! Hyckleriet är monumentalt.

Vad skriver så Avellan på ledarsidan? Den ena rubriken lyder “En flickas bästa vän” som alluderar på diamanter … men visar sig handla om feministiska superstjärnor i HBO ́s serie Mrs America, där en superstjärna tar kamp för antifeminismen, för hemmafrun och hemarbetet, något hon för egen del inte bryr sig om. Och sedan parallellen i Sverige, fru Brita Nordström, som drog igång Familjekampanjen 1970.

Hur beskriver red. Avellan då fru Nordström och Familjekampanjen? Objektivt, sakligt informerande? Nej – ingalunda.

Familjekampanjen lämnade in ca 67 000 protestnamn mot den “familjepolitik” som då formades genom att familjen som begrepp, skatteobjekt och viktig, minsta beståndsdel i samhället, avskaffades. Detta genom att familjebeskattning och hänsyn till försörjningsbörda ersattes av (höga) “ungkarlsskatter”. Och i stället för höjda barnbidrag eller avdragsmöjlighet kom kraftiga subventioner för vissa barns vård och fostran på offentliga daghem. Mot bakgrund av socialistiska teoretiker som Engels, samhällsingenjörer som makarna Myrdal och (s)trävan att genom barnens indoktrinering skapa den “nya människan” för det socialistiska Utopia, insåg Brita Nordström vilken katastrof för familjen, dess funktion och relationerna mellan barn och föräldrar, som denna politik skulle innebära. Proteströster inkom från hela landet och fortsatte strömma in uppåt 100 000 efter inlämningen till regeringen. Grupperingar på temat Rädda Familjen skapades och protestskrifter gavs ut. Se Nordströms bok “Familjekampanjen fortsätter”.

Detta beskrivs falskt av red. Avellan som “en hård kamp för traditionell rollfördelning i familjen” av den “paranta” Brita Nordström mot särbeskattning och daghem. Inget liberalt, som att särbeskattning hade kunnat utformas med hänsyn till försörjningsbörda. Eller att daghemsvård kunde ha ett pris motsvarande kostnaderna – i stället för den familjenerbrytande effekt, som protesterna riktades emot. Den effekt, att göra hemarbete med egna barn värdelöst genom ett hänsynslöst skatteuttag i kombination med nära gratis daghemsvård.

Avellans text fortsätter med att “konservativa lattemammor lajvar hemmafru” och “diamanter är vackra men varje flickas bästa vän är egna pengar och en välfärdsstat, som gör det möjligt att förverkliga drömmar också utanför hemmet…” som Brita Nordström, insinueras ha gjort.

Så visar Avellan igen sitt hat mot vissa kvinnors val och kamp. Och i propagandistisk stil, sätter hon stämplar på människor som väljer fel liv eller fel kamp. Det gör hon genom att pådyvla attribut. Brita Nordström som “parant” för att påskina, att hon inte är vanlig, inte relevant, någon man inte behöver bry sig om. Och de kvinnor som i dag önskar, att det vore möjligt att arbeta med barn och hem själva, utnämns igen till parasiter, “lattedrickande” och konservativa, som “lajvar” ett livsval, ett livsval som inte är vad som skall väljas, ty “drömmar förverkligas utanför hemmet”…

DEN ANDRA ARTIKELN, på samma ledarsida, med rubriken Skolan är viktig för barnen…” nämns fru Ia Almström, som i sin oro att få sina tre barn smittade i skolan håller dem hemma. Hon vill, att “skolplikt” ersätts med “läroplikt”. Och att med stöd i Föräldrabalken och internationella konventioner, föräldrar skall ha rätt att avgöra vad som är deras barns bästa. Hänsyn måste tas till föräldrars oro – till deras åsikt. Den av Almström “efterlysta lagändringen”, kopplar så red. Avellan ihop med “konservativa grupper” som länge har velat ha en sådan, för att få hemundervisa sina barn. Och mycket politiskt korrekt avvisar Avellan denna frihetslängtan med texten: “Skolplikten fyller en svåröverskattad funktion, inte minst för jämlikheten, socialt och kunskapsmässigt, en likvärdig start i livet”.

En lagändring önskar Ia Almström, “som andra konservativa grupper… “. Det låter radikalt, men det är alltså fråga om att gå tillbaka till status före 2011 års nya skollag, som kriminaliserade hemundervisning. Detta som en sista spik i föräldrarättens kista i vårt land. Men det avvisar Avellan – trots att hon annars
gärna gör jämförelser med Finland i sina texter. Ty i Finland – eller Åland – dit många svenska hemundervisande familjer gått i politisk exil efter den nya  kollagen, respekteras Mänskliga Rättigheter enligt Europakonventionen – en konvention som fler än Ia Almström anser borde respekteras också i Sverige, men som i stället nonchaleras grovt när det gäller rätten till familjeliv
och föräldrars rätt att välja fostran och undervisning av sina barn utan diskriminering på grund av åsikt. Så Avellans förklenande attribut – “konservativ”, bevarande, gammaldags, bakåtsträvande … Vad det
rör sig om att bevara, att “konservera” eller återfå, är människors frihet och respekt för mänskliga rättigheter, något som Avellan inte låter framgå.

Och ändå, mänskliga rättigheter är fundamentala, liksom fria livsval och tolerans, skriver hon regelbundet – men i hennes texter här är det tvärtom. Trots att tidningen säger sig vara Oberoende liberal, finns det hos Avellan ingen förståelse för någon liberal frihet, några alternativa val. Artiklarna den 22/4 misstänkliggör och förklenar några människor, som försökt stå upp för de våldförda rättigheterna och mildra den hårda politiska (s)tyrningen i vårt land. Avellan varnar t.o.m. får en backlash mot sådan lättnad och tolerans. Och hon gör det med den skändligaste sortens debattknep, att klistra förklenande etiketter på frihetsförsvararna som personer.

Förskolans problem-lätt att åtgärda!

Ett antal professorer skriver i GP om den usla förskolans stora problem:
”Vi har i vår forskning kunnat konstatera att förskolan tillhör en av de mest utsatta branscherna vad gäller psykisk ohälsa, och statistiken visar också på hög sjukfrånvaro. Förskollärarna beskriver gränslöshet i uppdraget och ansvar utan kontroll, med en känsla av stor otillräcklighet. Det upplevs ofta av den enskilde som ett individuellt problem, men det handlar om en bristande balans mellan krav och resurser. Det är ett strukturellt problem och ett arbetsmiljö- problem.”

Tänk så lätt det är att åtgärda alla dessa problem i förskolan :  Bara att lätta på det politiskt – ekonomiska tvånget att sätta sina barn i den!