Heidi Avellans ”gamla debattknep” i Sydsvenskan

I dagens (26 nov) Sydsvenskan, behandlar pol.chefred. Heidi Avellan  under rubriken ”Pang på spräckta myter”  debattboken Sex feministiska myter – sann jämlikhet kan bara byggas på sanningens grund av ”jämställdisten” Pär Ström.

A propos kritiken mot Ström skriver Avellan (här):

De fyra kritikerna konstaterar att Ström bygger upp bilden av en motståndare som egentligen inte finns och utrustar denna med extrema åsikter. Ett gammalt debattknep.

Jämför detta med nedanstående e-mail från just Heidi Avellan till Sydsvenskans insändarredaktör Christer Holmgren, när denne ville ha Avellans  bemötande av undertecknads insändare, som kritiserade tidningens dubbelmoral och antiliberala hållning i familjepolitiken:

Hej,

ja jag fick ju den också. har inget att tillägga; att en kristdemokrat skulle vara liberalismens främste väktare faller liksom på sin egen dumhet. Orkar bara inte upprepa detta.
-heidi
——————————————–
Heidi Avellan

politisk chefredaktör
Sydsvenskan
205 05 Malmö

040-281236
070-4222149
heidi.avellan@sydsvenskan.se

26 maj 2007 kl. 11.15
Morr´n Heidi!

Krister Petterson har skrivit en ny kritisk insändare. I vanlig ordning får du förstås ta del av innehållet. Om du skulle vilja replikera så får du höra av dig!

Christer,
Ordetred.
+++

Den 4 juni 2007  ber Holmgren om ursäkt, för att vi fått ta del av detta:

Du har, om jag läser tecknen rätt, av misstag fått ta del av mailutbytet mellan Heidi Avellan och mig. Givetvis borde det inte ha skett, och jag ber om ursäkt för det; det beror med största sannolikhet på ett hanteringsfel från min sida när jag vidarebefordrat ditt mail till Heidi Avellan.

Sådant händer. Vad fallet visar, är att Hycklarnas Drottning, Heidi Avellan på Sydsvenskan, ingalunda är främmande för att använda ”Ett gammalt debattknep” för att slippa svara på besvärlig kritik.

Undertecknad är inte kristdemokrat, inte på något sätt anknuten till något annat parti. Inte heller ser jag, att kristdemokrater automatiskt skulle diskvalificeras för att de har många antiliberala inslag i sin politik – andra partier är inte mera liberala. Och tidskriften ”Liberal debatt” tycks inte mena, att jag inte skulle ha något att komma med, när jag i en av dem publicerad artikel pekar på  förfärande brister i liberalism och frihet i vårt svenska samhälle.

Men – vad Avellan i dag – och så ofta – visar, är en skriande dubbelmoral. Ett enastående hyckleri till Sydsvenskans förnedring, när det gäller att köra en djupt antiliberal hållning som i frågan om svensk familjepolitik, under en flagg av just ”oberoende liberalism”, respekt för mänskliga rättigheter och TOLERANS. 

VISST måste detta vara mycket genant för andra medarbetare på Sydsvenskan, som ju annonserar att man ”älskar debatt och avvikande åsikter”. För att inte tala om den organisation, som nyligen utsåg Avellan till den främsta opinionsbildaren, tydligen utan att veta om, eller bry sig, om alla de andra opinioner Avellan undertrycker, bl a med ”gamla debattknep”.

Krister Pettersson

Åsiktsfrihet i Sverige?-Freedom of opinion in Sweden?

Det kom ett mail:

Med utgångspunkt i citatet:

”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”

måste jag fråga:

Vart tog Artikel 10 i Europakonventionens Mänskliga Rättigheter, som garanterar åsikts- och yttrandefrihet vägen?

Jag (en jurist med utländsk bakgrund, vår anmärkning) var på en rättegång i Karlstad igår (16/nov) för en kristen familj som har använt barnaga som uppfostringsmetod.

Fadern är dömd till ett års fängelse och modern till 6 månader. Samtliga deras 4 barn – t o m babyn som de aldrig hade agat, tvångsomhändertogs och placerades i två separata fosterhem.

Barnen har till dags dato flyttat tre gånger sedan de konfiskerades.

Socialen har tvingat föräldrarna till föräldrautbildning, föräldrarna har åtagit sig att aldrig mer daska sina barn och t o m under rättegången igår krävde socialens folk att föräldrarna måste inse och erkänna att deras uppfostringsmetod var fel.

De måste alltså byta åsikt!

Visst är Sverige fantastiskt!

KOMMENTAR
Åsiktsfriheten existerar alltså inte längre i Sverige i de fall, att åsikten inte är politiskt korrekt. Man kan, som vi ser, i Sverige straffas med fängelse och genom att barnen tas ifrån en.

Medborgare kan alltså berövas en Mänsklig Rättighet i Sverige.

Det kan invändas, att man inte får utöva en mänsklig rättighet så, att den skadar en annan människa eller dennas rättigheter.

Detta är säkert det argument, som svenska socialarbetare och domstolar använder.

Men – då måste det, i det aktuella fallet, tvivelslöst kunna visas, att föräldrars aga är till sådant allvarligt men för barnen, att deras långsiktiga hälsa, utveckling och/eller mänskliga rättigheter skadas.

Detta är säkerligen svårt att göra på ett objektivt sätt, när det rör som om tillrättavisande aga från föräldrar. Kanske kan Svenska staten inför Europakommission och Europadomstol ändå lyckas med detta och slippa undan ytterligare en fällande dom.

MEN…
Om det i fallet inte förekommer ytterst graverade omständigheter som vi inte känner till, förefaller det otroligt, att Svenska staten skulla klara domstolens granskning av fallet ur PROPORTIONALITETSSYNPUNKT.

Ty – med de fakta vi får insyn i – vem kan hävda, att åsikten och ”brottet” att föräldrar agar sina barn, vanligt i andra länder och i Sverige till dess att agalagen antogs, skulle i grovhet och vederstygglighet kunna mätas med, vara proportionellt med, att båda föräldrarna fängslas under lång tid, samt att deras fyra barn kidnappas och syskonskaran splittras under oöverskådlig tid ?

Säkert inga objektiva, utländska betraktare, och säkert inte Europakommissionen och Europadomstolen. Om familjen orkar och kan få stöd, blir Svenska staten fälld återigen i Europadomstolen.

MER INFO OM FALLET: Se samlingsmappen ”Karlstadsfallet” på länken:

http://www.nkmr.org/karlstadsfallet_foraldrar_domda_for_barnaga_familjen_splittrad.htm

ENGLISH
A Christian family of four has been crushed by a Swedish court in Karlstad for the parents having spanked three of their kids, since they held the opinion that spanking is acceptable in the fostering work.

Although the parents were sent to re-schooling on their opinion and promised never to spank their kids again, the father was sentenced to 12 months and the mother to 6 months in jail and their children were all abducted and sent to different foster homes.

Thus – there is no freedom of Opinion in Sweden, as should have been guaranteed by article 10 in the European convention.

It may be possible, though, for the Swedish state to defend the verdict, but, when it comes to looking at the dangerous ”opinion” held by the parents and the ”crime” they have committed there is no doubt that the horrible consequences by the European Commission and Court will be found way out of proportions, and the Swedish state once again loosing a case of violating Human Rights at the court.

Krister Pettersson

Ceremony of apologize from the Swedish State to victims of foster home abuse

Today´s ceremony in the Stockholm City Hall (here) (here GP) took place for the Swedish state to apologize to a large number of victims of state intervention – children being abused in all the foster homes of the Swedish Kinder-Gulag. The ceremony, and a substantial amount of money to each victim, was the result of years of struggle by a large number of victims gathered together (Samhällets styvbarn) to gain force and power to enfront the evil done to them due to public officials interfering in their lifes in such a way that they were taken away from bad conditions just to face even worser ones.

Several of these victims of the LVU-law (Law about Care of the Young) have told their stories. Many of the victims were very bitter when telling how they as children were taken away from their parents, or single mothers, for the parents having difficulties making them unsuitable as guardians of their children in the eyes of Swedish officals – social workers.

Although many cases have passed a number of courts in the process, the parent(s) being deprived of their children has not had much to put up against the state officials, taking the parts as both plaintiffs and experts and witnesses in the courts.

Quite a few cases, a large number of appeals, have been brought to the European Commission and the European Court where the parent(s) have won the case against the State of Sweden. However, the social workers back in Sweden have not felt forced to return the children to the winning parent(s), but kept them continuosly separated, often consealed from their biological parents, by just stating ”that after such a long time it is not in the CHILD´S BEST INTEREST to be taken out of its foster home”.

Many former victims of this type of State intervention and later abuse in their foster home were very bitter when stating that the officials choose to take away them – as a child – from their parent(s) in difficulties, placing them in foster homes being will paid from the public purse, instead of supporting the biological parent(s) and guide them back to acceptable conditions.

BUT – such was, and still is to-day, the situation in Sweden that biological parents in the eyes of ruling politicians and public officials are not considered more than any other adult person when it comes to caring for a child. That is one result of decades of ”family” policies aiming at breaking down families and the strong bonds between parents and child – supposedly to create the modern socialist man – with strong ties to the State, the Party, the Work and the Union – but not to parents and close relatives.

Yes – in spite of Sweden now having a non-socialist government which apologizes and pay compensation to the victims of the State, the situation in our country is still one of keeping up the socialist goals of breaking up the family and the important bonds between parents and children by a totalitarian system of extreme bachelor-taxes and extreme subsidies to public day-care, making it impossible not to give up your children to public upbringing and indoctrination. And – if you are protesting the system – the officials of the system may very easily find that you are a trouble-maker, not suitable to be the care-taker of your child, which thus is, IN THE BEST INTEREST OF THE CHILD, placed in a foster home chosen, and richly paid for, by the officials and the tax-payers.

NOTE:
Kinder-Gulag was the name given to the situation in Sweden by researcher Hermann Orth in his very well documented article in the German weekly Der Spiegel on the large number of foster-home placed children in Sweden back in 1982. As said, the situation in Sweden has not improved since then.

Krister Pettersson

Hycklarnas drottning i farten, Heidi Avellan i Sydsvenskan

Ett vackert exempel på den fenomenala dubbelmoral som Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan vältrar sig i, gives i dag här. Titeln på hennes text är Careless & Co, och texten handlar om vikten av valfrihet, att kunna påverka sitt äldreboende.

Avellan skriver bl a:

De ska äta samma mat vid samma tid, gilla bingo och lägga sig tidigt.

Vi föds likadana och ägnar livet åt att utveckla vår personlighet. Men som gamla förväntas vi igen ha samma behov.

Fler än jag som känner knuten i magen? Som vill ta ett Pippipiller och mumla ”Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur …”

Eller snarare gammal.

och

Inte bara det offentliga kan tillhandahålla tjänsterna, men det krävs en uppryckning om fler än stat, kommuner och landsting ska tillhandahålla vård och omsorg och utbildning. Och alternativ behövs:

Offentligt producerade tjänster håller inte heller alltid måttet. Konkurrens kan tvinga fram bättre lösningar. De flesta vill kunna välja.

MEN – när det handlar om familjepolitiken, om friheten att välja annat än det offentligas vård, fostran och indoktrinering av sina barn, har Avellan inte ett uns över för detta med att man vill kunna välja – som ju de flesta vill som visats i så många IMU, Temo, Sifu och nu Föräldralivs enkäter. FÖRAKTET och HATET som i Avellans texter spottas emot oss som vill ha frihet, valmöjlighet, respekt för mänskliga rättigheter i familjepolitiken står i himlaskriande kontrast till hennes frihetsplädering för gamlingar i äldreomsorgen.

Någon frihetsplädering mot barnomsorgens totalitära förtryck i landet lär vi få titta i månen efter, när det gäller Hycklarnas Drottning, Heidi Avellan på Sydsvenskan.

Gammalmodig lärare tror föräldrar har ansvar för barnen !

Replik till Hasse Svenssons insändare i Metro 16 nov.

Läraren Hasse Svensson undrar 16 nov, om inte föräldrar har något ansvar för sina barns uppförande. Det är väl ändå märkligt, att en lärare år 2011 fortfarande inte känner till, att det sedan länge är Samhället, som har sådant ansvar. Detta är mycket tydligt utskrivet redan på 1970-talet i (s)-programmet Familjen i framtiden: ”När det gäller den sociala, intellektuella och materiella vården (av barnen) bör ansvaret i första hand ligga på samhället” och ”När det gäller den emotionella vården har både familjen och samhället en stor betydelse och delat ansvar” (sid 51). Så föräldrar har enbart ett delat ansvar för det emotionella.

Så, det är du själv, bäste lärare, som i egenskap av Samhällsanställd har allt sådant annat ansvar som du pratar om.

Krister Pettersson

Föräldraskap har värdet 0, eller mindre, i Sverige

SVT nämner 16 nov om den förälder, som flytt från Etiopien till Sverige. Genom DNA-tester visas, att han är far till sina barn, som inte får komma in i Sverige. Detta, eftersom han inte kan visa, att han är vårdnadshavare, eftersom han som obekväm i sitt land inte får myndighetsservice med papper. Någon mamma nämndes inte i programmet – kanske död?

Vad fallet visar är, att föräldraskap inte är så viktigt som vårdnadshavareskap. Och vilken som helst vuxen kan vara vårdnadshavare. Föräldrar har inget försteg.

Föräldrar i Sverige anses inte viktiga för sina barn – propagandan säger rentav, att de är inkompetenta och t o m farliga för dem (se t ex S-programmet Familjen i framtiden – en socialistisk familjepolitik, som i text – och bilder – är föredömligt tydlig med detta, det socialistiska målet att bryta banden föräldrar-barn).

Haros Jonas Himmelstrand intervjuas i radio – kunnigt och bra. Men tamt !

Haros familjeexpert, Jonas Himmelstrand i radiointervju med Sveriges Radio. Intervjuaren blir lite stressad och får själv dåligt samvete… sen lyckades hon missa att nämna Haro…

INTERVJUN HÄR:

http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=53&date=2011-11-10

(avsnitt 16.00-16.30 den 10/11, 18 minuter in i programmet. 12 minuter in i programmet får man höra föräldrars åsikt om 15 timmar på dagis)

KOMMENTAR
Utmärkt bra, att tre-barnspappan, författaren, managementkonsulten, grundaren av tankesmedjan Mireja och Haros styrelsemedlem Jonas Himmelstrand med precision kan referera till alla moderna undersökningar och forskningsresultat ang. olika aspekter på barns inlärning, anknytning etc. Sådant gör ju media och politiker allt för att nonchalera, eftersom de pekar i helt annan riktning än svensk familjepolitik. Vi hoppas, att Jonas är vänlig att förmedla informationen om dessa forskningsresultat på ett lättillgängligt sätt till både oss frihetssträvare och till mediafolk och politiker.

Sen kan vi i Familjekampanjen tycka, att Jonas är alldeles för hovsam när han talar om svenska myndigheter som enbart ”rekommenderande” när det gäller barnens vård, omsorg och fostran.

Det är ju, tyvärr, långt mycket mera tvång och styrning och förtrampande av flera mänskliga fri- och rättigheter det är fråga om.

Vi vet, att Haro ogärna vill vara så rak runt detta som vi är i syfte att inte stöta sig för mycket med landets Nomenklatura, som ju gynnas av systemet. Men – utomlands och i ett och annat sammanhang bör det också från Haro med eftertryck nämnas, att den ekonomiska styrningen av föräldrar och barn i Sverige inte är förenligt med ett fritt samhällsskick me respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Krister Pettersson

Öppen indoktrinering och förakt för en Mänsklig Rättighet på Djupadals förskola

Indoktrineringen av svenska barn i en påtvingat förskola är numera helt ogenerad. För nu är det mest GENUS det handlar om. Och GENUS och JÄMSTÄLLDHET är sådana, oantastliga, höga värden, som socialisterna har hittat på för att dölja de förfärande politiska övergreppen på andra värden, nämligen några MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER listade som Europakonventionens artiklar om Föräldrarätten och Förbudet mot diskriminering på grund av åsikt.

Som ett gott resultat av decenniers Okunnighetsskapande och Indoktrinering, får några intervjuade dagispersonaler (det heter väl så i pluralis?) i artikeln intill säga, a propos den ”Könsneutrala inriktningen” på förskolan: Skulle någon (förälder inte acceptera det) t ex av religiösa skäl, får de acceptera, att vi lever under svensk lag.

Ack, ack, fördummade, okunniga svenska folk…. Europakonventionens mänskliga rättigheter är numera – efter socialisternas konstrande under decennier – svensk lag, ja mer än svensk lag, eftersom den kan åberopas högre än till Regeringsrätt och Högsta Domstolen – till Europadomstolen. Och Europakonventionen innehåller lagen – artikeln – om Föräldrätten, som tillförsäkrar föräldrarna rätten att välja vård och fostran av sina barn i enlighet med sina religiösa och filosofiska övertygelser.

Men – vilken svensk lag skulle det då kunna vara som dagispersonalerna talar om, som i strid med detta skulle ge dagispersonalerna rätt att indoktrinera föräldrarnas barn till något föräldrarna inte vill ?

Nu är ju GENUS-tokerierna rätt oskyldiga indoktrineringsområden, jämfört med dem som avslöjades på 1980-talet, då indoktrineringslitteratur på dagis, som studiematerialen Barnens kärleksliv och Världen i förskolan, dels skulle användas för att låta småbarnen anamma en socialistisk syn på fritt kärleksliv och på hemskheterna i Kapitalismen. Barnen skulle t ex tillhålla sina föräldrar, att inte ha Gevalia och annat kapitalistisk otyg i skafferihyllan, utan i stället införskaffa Afrikaffe (se några tidigare blogginlägg runt detta).

Förhoppningsvis är dessa svåra indoktrineringstilltag på tvångsdagisen – förskolan – historia. Men som bekant så upprepas historien. Och som vi ser, med ständigt ökande okunnighet, dumhet och aningslöshet förmedlad av Nomenklaturan i media.

PS Europakonventionen kan laddas hem från www.nkmr.org

ENGLISH
The pictured article deals with open indoctrination of children in Swedish creches.

This time the subject of indoctrination is Gender Eguality, as compared to the subjects in the 80-ies, which were about teaching the kids the values of socialist free love using the ”study material” ”Children´s Love Life” (Barnens Kärleksliv) and ”The world in the Pre-school” (Världen i förskolan).

The apparent disregard for the European Convention of Human Rights (1950) and its Parents´Rights clause, is blatant, emphasized by the statements of the Creche staff interviewed in the article, signed Markus Celander.

Krister Pettersson

Kindergulag i Sverige – ”Barns bästa” är att tvångsomhändertas?

SVT´s program Uppdrag granskning och Debatt (2-3/11 2011) har tagit upp fallet med misstankarna mot Tomas och Jenny, som ledde till omedelbart tvångsomhändertagande av två döttrar under 68 dagar och ett års mardrömstillvaro för föräldrarna.

”Socialen” säger, att man bara följer lagen – och lagen säger ”Barnens bästa”.

Utan vidare definition av vad som är barns bästa, eller vem som skall bedöma det, är detta en vidrig gummiklausul, som kan användas och missbrukas godtyckligt.

Många är de fall genom åren, där föräldrar varit utsatta för likartade övergrepp som Tomas och Jenny, och kanske efter år av rättegångar och ovisshet till slut fått rätt utanför Sverige – i Europadomstolen. Men, då har det gått så lång tid efter tvångsomhändertagandet av barnet/en, att ”Socialen” frankt struntar i att medverka till ett återförenande barn-föräldrar. Man säger, att efter så lång tid är barnen rotade hos en betald fosterfamilj, varför det inte är ”Barnens bästa” att få återförenas med föräldrarna.

Sådana fall är t ex fallet med pojken Aminoff. Flera andra fall av föräldrar som mist sina barn har hanterats i Europadomstolen av jurister som Lennart Hane, Siv Westerberg och Brita Sundberg-Weitman – den senare författare till boken ”Rättsstaten åter”, alla mycket kritiska till Svenska lagars gummiklausuler.

Andra aspekter på dessa fall, som inte heller berördes i de nämnda programmen, är Socialsveriges allmänna uppfattning, att föräldrar inte är förmer än vilka som helst andra vårdare av barn. Tvärtom, som vi har sett i s-kvinnornas program ”Familjen i framtiden” antyds det – beskylls – föräldrar för att vara okunniga, inkompetenta och till och med farliga för sina barn.

Tyska Der Spiegel uppmärksammade 1982 de höga siffrorna för tvångsomhändertagna barn i vårt land tillsammans med tvånget till dagisvistelse i sin uppmärksammade artikel (av Hermann Orth) om Kindergulag – barngulagen – i Sverige.

Förhållandena i Sverige har inte blivit bättre sedan dess, vilket psykologen och forskaren Bo Edwardsson vidimerar.