”Från vaggan till studenten kostar ett barn föräldrarna drygt 1 miljon kronor” läser man i Sydsvenskan, DI, m fl tidningar den 23 juni.
Det är privatekonom Maria Ahrengart på Swedbank som har räknat ut detta.
Och denna stora icke-nyhet basuneras ut via TT och ges plats i landets alla tidningar.
Men ingen förälder eller ekonom får TT eller media ”som räknas” i landet, att basunera ut vad som är långt intressantare, nämligen vad det kostar föräldrar ATT I SVERIGE HA FEL ÅSIKT OM VAD SOM ÄR BRA FÖR DERAS BARN – nämligen 3-4 miljoner kronor till – utöver den miljon Ahrengart har räknat fram.
TY – För vård av två barn kommunalt går det åt lika mycket resurser som vad en lågavlönad skapar i sitt heltidsarbete. För tre barn lika mycket som skapas i ett heltids högavlönearbete (Detta har civilekonom Petra Lantz redovisat i statens offentliga utredning, SOU79:89 med titeln Kvinnors arbete).
Att lämna bort det egna arbetet med 2-3 barns vård och fostran för att yrkesarbete är därför bara ett byte av arbete. Ett byte, som inte tillför nationen något.
Men familjen som gör detta byte, frivilligt eller motvilligt, får en extra lön och subventioner, som i värde motsvarar ytterligare en hel lön och gynnas därmed med värdet av två extra löner, vilket den egenvårdande familjen förnekas. Detta trots att den gör lika mycket samhällsnyttigt arbete. Efter skatt är storleken av denna diskriminering ca 3-4 milj under 8-10 års.
Att tvinga familjer till dubbelt yrkesarbete och institutionsvård av barnen, är ett totalitärt förtryck. Att tvinga familjer med fler barn än 2-3 är dessutom EN STOR FÖRLUST FÖR NATIONEN.
Men sånt tar man inte in i Dagens Industri, Sydsvenskan eller andra större media. Det står klart efter decenniers erfarenhet. Den totalitära styrningen av landets medborgare och föräldrar och föraktet för några Mänskliga Rättigheter i Sverige är ett stort tabu i alla de media, där man tycker det är viktigt att bevara det socialistiska förtrycket i landet.
Ty många, många media-människor gynnas själva av systemet – de är på rätt sida av diskrimineringen.
Så, trots att åsiktsförtrycket i landet har med arbete, välstånd, ekonomi, nationens plats i ländernas välfärdsliga och människors hälsa och framtid att göra …. sånt som högeligen borde intressera privatekonomer, TT, DI, Sydsvenskan och andra stora media …. är det viktigast att tala så tyst som möjligt om detta.
ENGLISH
The media of the country provides ample space for the no-news that the cost of rearing a child from cradle to adulthood in Sweden is more than one million SEK.
Caring för 2-3 children corresponds to a full-time work, as shown in the official publication of the state, SOU 79:89. But the family, which takes on that important work, looses one income and political subsidies corresponding to another full-time income.
Counting over a period of 8-10 years, the family, which itself cares for 2-3 children looses another 3-4 million SEK on top of the one million per child mentioned, although they do the same amount of useful work for society as the family which gives up their children to public care and collectivization and get a paid work.
Forcing parents to give up the care of their 2-3 children to public institutions is a totalitarian oppression of Human Rights, which do not produce any additional values. Forcing parents with say 4-6 children or more, is a great loss to the nation, in economy, in freedom, in health ….
However, this type of figures are not published in the larger media of our country. This topic is taboo, most probably due to the fact that most media-workers benefit from the system. They are on the right side of the discrimination.
So, even if the issue has a great impact on the economy of the nation, on its place in the welfare league, for people´s work, freedom, health and future … it will shamefully remain a no-touch topic in Swedish media.
Krister Pettersson
